Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lucia - ständigt i debattens centrum

Hätska luciadebatter har börjat bli lika mycket svensk decembertradition som själva lussetågen.
Tora Wall, doktorand i folkloristik, är inte förvånad.

Annons

Nej, jag är tyvärr inte förvånad. Traditioner väcker starka känslor.

Hon ser flera förklaringar till att just lucia blivit så laddat: Dels upplevs lucia som unikt svenskt, även om det också firas i Finland. Dels har firandet fokus på några få rollkaraktärer som nästan alla har en relation till sedan barndomen när de själva lussade.

Man har en föreställning om hur det ska vara och att det har varit och ska vara på samma sätt för evigt. Men det är en falsk bild av hur en tradition fungerar, säger Tora Wall.
Det är alltid en brokig väv av olika sätt att göra saker, det finns inget rätt och fel.

Inget nytt

Att låta andra än långhåriga, blonda flickor gå först i lussetåget är inget nytt. Det finns till exempel bilder från 1800-talet av både småkillar och vuxna män som lucior. Och under de senaste årens luciadebatter har både män och icke-blonda spritt bilder av sig själva i sociala medier från när de själva varit lucior som barn för några decennier sedan - utan att det varit någon dramatik kring det.

Samhällsklimatet har blivit hårdare och man använder traditionen som något slags argument i den diskussionen, utan att man har en aning om hur traditioner fungerar, säger Tora Wall.

Sociala medier gör också att debatten får större proportioner nu, påpekar hon.

Tyskland inspirerade

De första beläggen för luciafirande kommer från 1700-talets högreståndsmiljöer i Västergötland. Troligtvis hade inspiration hämtats från Tyskland, där flickor utklädda till Jesusbarn med gloria brukade dela ut godsaker den 6 december. I Västergötland blev det i stället lucia som kom med ljus och kaffebricka. Därifrån spreds lucia vidare till universitetsstäderna och i de enkönade studentkretsarna var det självklart att låta männen sätta på sig luciakronan.

I slutet av 1800-talet togs sedan luciatraditionen till Skansen.

Nationell symbolik

Mycket av den nationella symboliken började byggas där. Det skedde i en tidsanda när nationalromantiken var stark och ambitionen var att rädda traditioner från bondesamhället som höll på att försvinna, berättar Tora Wall.

Då började bilden av det "rätta" luciafirandet formas och detta förstärktes sedan under 1900-talet när lucior började utses i organiserade omröstningar.

Några fler omgångar av luciadebatt kanske blossar upp, men Tora Wall tror att de kommer att ebba ut.

Man kan ju hoppas att det slår om och att folk inser att nu är det ju så här, traditionen har förändrats.
Annons
Annons
Annons