Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

De bytte villan mot hus på hjul för frihetens skull: "Jag är höjdrädd, farträdd och skiträdd"

För fem år sedan bytte Lisa och Peter Krejci hus och bil mot hyresrätt och husbil. Friheten att åka vart som helst när som helst lockade och det har de också gjort.
– Att hela tiden få uppleva nya platser och möten är fantastiskt. Vi har blivit ett resande folk, säger Lisa.

Friheten och rörligheten. Att bara kunna dra i väg när andan faller på och att alltid ha kök och sovplats med sig. Det är det bästa med att ha husbil, tycker Lisa och Peter Krejci.

Sjön ligger djupblå och blank mellan skogens träd. Hunden Panna, en treårig lagotto springer fram och tillbaka på stigen med en frisbee i munnen och viftar på svansen. I skuggan av husbilen sitter Lisa och Peter avslappnat tillbakalutade i varsin stol. Vi befinner oss vid Gårdsjön i Kilsbergen långt från stadens brus.

– Det är mysigt att komma ut så här, det är så tyst. Man hör fåglarna, säger Lisa.

För att ta sig hit måste man köra en smal grusväg ner för en backe och parkera i en glänta med obefintligt svängrum för en husbil på 6,99 meter. Lisa skakar lite på huvudet, säger att just det är Peters grej.

[+] Läs också: Blindtest: Här är bästa och sämsta kaffet längs vägarna

– Han vill alltid ta småvägar. Jag sitter bredvid och håller andan och tänker att vi aldrig kommer att kunna vända igen. Jag är höjdrädd, farträdd och skiträdd. Men det här, det är hans bungyjump.

Paret har nyligen kommet tillbaka från en två månader och 714 mil lång resa med husbilen, som gått via bland annat Halland, Rügen, Berlin, Polen, Auschwitz, Krakow, Tjeckien, Znojmo, Österrike, Slovenien, Kroatien, Dubrovnik, Istrien, Luxemburg och Moseldalen. Det var första gången de reste i konvoj med ett annat par, men långt ifrån första långresan.

TV: Se lastbilen blåsa förbi asfaltsläggarna på riksväg 50: "Folk ska bara fram till varje pris"

De har färdats genom Europas västkuster, genom skidorter, övervintrat på Sicilien och tagit sig igenom Dolomiterna, Venedig, Rimini, San Marino, Rom. De har även tagit husbilen till Marocko. Ibland flyger vänner ner och reser med dem någon vecka, men mest är det bara de och hunden.

– Att resa med hund är inget problem inom EU, det enda som krävs är en vaccination mot rabies och ett pass. Tre länder kräver avmaskning före inträde. Enda gången som vi fått frågor är av en tullare i Varberg, säger Peter.

I husbilen finns det mesta man behöver och det är inte så trångt som man kan tro. De tycker att det fungerar utmärkt att bo i husbil. Det är organiserat, lättstädat och enkla rutiner som lämnar utrymme för att göra andra saker.

Lisa och Peter hade hyrt husbil tidigare. Dels när barnen var små och sedan med grannar och det var så gnistan tändes. För fem år sedan köpte de en egen.

– Husbilar är en ständig kompromiss. Man kan inte få allt. Vi har en året-runt-bil med förstärkt chassi. Den har bra motor, är isolerad, har kyl och frys, separat dusch och toalett. Fyra bäddar, fyra bältade stolar och ett stort förråd där vi får plats med cyklar, förtält och uppblåsbar motorbåt. Vi har ugn, spis med elplatta och gasolplattor, gott om plats för gasol, extrabatteri och vattentank på 150 liter, rabblar Peter medan han går runt och visar.

Ovanför framstolarna kan man fälla ner en säng för två personer. Själva sätena går att vrida mot matbordet och fungerar som matstolar. Lisa och Peter sover i dubbelbädden längst bak i husbilen.

Långresor i all ära, men den stora grejen med husbil tycker de är möjligheten att bara kunna dra i väg några dagar om andan faller på: Fiska, bada eller åka skidor.

Första husbilen var ett demonstrationsexemplar från 2011, inköpt till rabatterat pris 2012. Tre år senare bytte de till en 49 centimeter längre bil. Peters tips om man funderar på att köpa husbil är att först hyra en i någon vecka och känna efter vad för typ av bil som passar just dig.

De är inga campingtyper som har behov av mycket folk. I Sverige fricampar de ofta, för här råder allemansrätten. Annars är det ställplatser och rastplatser som gäller. Att ställa sig mellan två långtradare på en rastplats utomlands gör de gärna. Chaufförerna sover ofta i skift och är ofta väldigt trevliga, enligt Lisa och Peter som särskilt nämner ett par turkiska långtradarchaufförer.

– Det är en tjusning med resandet: Alla möten. Vi har fått vänner för livet från världens alla hörn som lever som vi, som också tillhör "det resande folket". Eller som när vi var på Sicilien i flera månader och blev vän med campingägaren, den lokale bagaren och veterinären, säger Peter.

– Att leva husbilsliv är att leva app-liv, till skillnad från småbarnsföräldrar som lever nappliv, skrattar Lisa och berättar att det finns massor av appar som berättar om till exempel bra ställplatser och tankställen för gasol.

En ställplats är en enklare form av camping. Riktig camping bor de på när de behöver ha tillgång till tvättmaskin och annan service.

– Apropå service, det är bra med extrautrustning. Vår första resa gick till Hornborgarsjön. Det var april, kallt och snö och plötsligt funkade inte vattenspolningen i toan. Där åkte vi runt med 150 liter vatten i en tank som vi inte kunde använda. Nu har vi alltid med en hopfällbar dunk med kran och en hink att kissa i, säger Peter.

Paret Krejci har satsat på ett stort förråd, med plats för både förtält, cyklar och uppblåsbar båt. Här finns också en duschslang som kan användas som utedusch och är perfekt om man har en hund som måste sköljas av, till exempel.

Något som är viktigt för Peter när han är ute på resor är mobilt bredband. Husbilen rymmer det mesta de behöver men de skulle gärna ha större arbetsyta i köksdelen. Spisen har en elplatta och tre gasolplattor.

Vad roar ni er med när ni kör långt?

– Jag pratar och Peter svarar ja eller nej. Han är inte så bra på småprat. En gång lyssnade vi på italiensk språkkurs men då missade han avfarterna. Likadant med ljudböcker. Det är han som kör 90 procent av tiden, säger Lisa.

– Fast Lisa ville köra i Marocko, i protest mot kvinnoförtrycket, inflikar Peter och poängterar att det ändå är viktigt att båda kan köra om en blir sjuk.

Fadäser som de kan skratta gott åt i dag finns det flera av. Som när gps:en ledde den flera ton stora husbilen längs en ringlande skogsväg som var så smal att buskarna repade den. Den mynnade ut i en träbro och visade sig vara en ridled. Eller när de hämtat goda vänner på flygplatsen i Palermo och fick punktering mitt uppe i sicilianska bergen. Samtidigt började det regna. Peter ringde nödnumret de fått från Fiat och lyssnade allt mer uppgivet på en telefonsvarare på utrikiska. Plötsligt sade en röst: Vill du höra meddelandet på svenska tryck 13, vilket han gjorde och en tjej i Stockholm svarade.

– 45 minuter senare kom en bärgningsbil åkande där mitt i ingenstans. Den hakade på husbilen med oss i och for till närmsta verkstad. Det var rätt fantastiskt, faktiskt, säger Peter.

Husbilen är utrustad med separat dusch. Vattentanken rymmer 150 liter.

Lisa och Peter Krejci

Lisa och Peter, 68 och 66 år, bytte huset mot husbil och hyresrätt 2012. Sedan dess reser de ungefär hälften av årets dagar.

Husbilen är en Hymer B 594 från 2015, 6,99 meter lång och väger 4,5 ton. De har valt en uppgraderad modell och kan lasta nästan 1 ton. Å andra sidan blir det dyrare vägavgifter i vissa länder.

Övrigt boende: Hyreslägenhet i Örebro.

Följ dem på bloggen: www.oskarsparken.se

Lisa och Peter sover längst bak. Sängarna går på tvären i husbilen, det ger plats för mer förrådsutrymme.

Annons
Annons
Annons