Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Är kultur verkligen hälsofrämjande –forskare mäter teaterns effekt på hjärtan?

Annons

Är teater bra för hälsan och kan scenkonsten därmed bidra till ett gott samhälle? Frågorna ligger till grund för en ny vetenskaplig undersökning, den första i sitt slag, av både skådespelare och publik på Dramaten.

En ung kvinna och en äldre man möts på gatan. De har båda förlorat de liv de hade innan och i långa samtal försöker de förstå både tillvaron och sig själva. Jan Waldekranz nyskrivna pjäs "De andra" får urpremiär på Dramaten i Stockholm i slutet av januari.

Sören VilksJan Waldekranz och Electra Hallman gör huvudrollerna i

Vid några av föreställningarna kommer skådespelare på scen såväl som slumpvis utvalda och frivilliga personer i publiken att bära små dosor som ger forskarna möjlighet att registrera hjärtaktiviteten.

– Den övergripande forskningsfrågan är om, och i så fall hur, vi kan betrakta olika scenkonstnärliga framträdanden såsom dans, musik och teater som hälsofrämjande faktorer? Det vet vi ännu inte, vi har inte gjort några sådana här mätningar tidigare, säger Eva Bojner Horwitz, kulturhälsoforskare på Karolinska Institutet.

Inom vården är kultur som hälsofrämjande åtgärd inget nytt. Genom "Kultur på recept" får bland andra patienter med långvarig smärta och stressrelaterade besvär prova på olika kulturaktiviteter i grupp i rehabiliterande syfte. Metoden bygger på forskning som visar att kulturupplevelser kan bidra både till förbättrad hälsa och snabbare rehabilitering. Ytterst är målet att patienten ska komma ut i arbetslivet igen.

Eva Bojner Horwitz, medicine doktor, har tidigare bland annat drivit forskningsprojektet Kulturpaletten som resulterat i "Kulturhälsoboxen” – en samling böcker om hur kultur kan användas för utmattade patienter och för personal, både inom vården och av de drabbade själva.

I det forskningsprojektet jämfördes patientgrupper med kontrollgrupper och resultatet visade att de patienter som tog del av kulturaktiviteterna fick bättre tillgång till den egna känslorepertoaren, eller rikare känslodifferentiering, som Eva Bojner Horwitz kallar det.

Sören VilksJan Waldekranz och Electra Hallman gör huvudrollerna i

– Om vi föreställer oss en miljö där vi börjar vår förmåga att differentiera känslor blir saker och ting svart eller vitt, det blir jättebra, eller så blir det bara fruktansvärt, säger hon.

Den känslomässiga nyanseringen är viktig i vår avläsning av oss själva och därmed av andra. Oförmåga att känna och sätta ord på egna och andras känslor kan få allvarliga konsekvenser ute i samhället på sikt.

Det nya med undersökningen på Dramaten är att det inte är patienter utan scenkonstnärer och publik som ska undersökas.

– Det är själva samspelet mellan scenkonstnären och publiken som vi är intresserade av. De erfarenheter vi har talar för att de reaktioner som finns hos publiken har mycket att göra med hur skådespelarnas, dansarnas och musikernas kvalitet är. Då undrar vi förstås det motsatta: kan publiken vara stödjande, och påverkar det scenkonstnären och kreativiteten?

Erika Josefsson/TT

*

Fakta: "De andra" och vetenskapen

"De andra" har urpremiär på Dramaten i Stockholm 24 januari. Vid föreställningarna 14, 16 och 22 februari kommer forskare från Karolinska Institutet att genomföra mätningar av bland annat hjärtaktiviteten hos både scenkonstnärer och slumpvis utvalda frivilliga bland publiken.

Undersökningen leds av Eva Bojner Horwitz, medicine doktor från Institutionen för klinisk neurovetenskap och Centrum för social hållbarhet på Karolinska Institutet. Initiativet kommer från framtidsanalytikern Eva Eriksson.

Mer läsning

Annons