Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Lotta Lundberg

”Först när vi har avmoraliserat sexualiteten kan varje individ definiera sin lust och längtan och med värdighet stå bakom beslutet att få lov att vara sexuell utan att älska. Det är enda sättet att rädda kärleken”.

Citatet är hämtat ur en krönika som Lotta Lundberg skrev efter att ha läst Susanne Dodilettes avhandling ”Är sex arbete” (Sydsvenskan 8/3 2009). Där jämför hon tysk och svensk prostitutionspolitik. Två länder som har valt helt skilda vägar. I Sverige är köp av sex ett brott, i Tyskland är bordellerna statliga. Lundberg konstaterar att det blir ett problem när man som i Sverige sätter likhetstecken mellan sexualitet och intimitet. Allt annat blir därmed omoraliskt.

I Lundbergs nya roman ”Ön” finns en liknande frågeställning. Det handlar om synen på sexualitet och vad frihet är. Berättelsen – som inspirerats av en verklig händelse - utspelar sig på en ö i Polynesien, en av Samväldet bortglömd sista utpost där befolkningen lever isolerade förutom ett och annat tillfälligt besök av en lyxkryssare. På Ön bor sedan 25 år den svenska läkaren Olivia. Hon hamnade där av en slump, förälskade sig i Taip och blev kvar. På ön driver hon en liten klinik, hon känner alla och upplever sig vara en del av deras gemenskap, hon vårdar deras sår på det sätt hon lärt sig men är inte främmande för urbefolkningens traditionella medicinska metoder.

Livet på ön är stilla. Man fiskar, odlar, gör affärer så gott det går när kryssarna passerar. De unga dansar på udden. Det knullas runt en hel del. Attityden till sex är avspänd och det händer att flickor blir gravida långt innan 15-årsdagen. Olivia har vant sig, hon upprörs inte längre.

En dag dyker tre engelska socialarbetare upp. De har fått i uppdrag att utreda ett eventuellt sexuellt övergrepp på en ung turist några år tidigare. De landar på ön och försöker att vinna bybornas förtroende. Det blir inte svårt för dem att hitta tecken på att det står tokigt till. Barn som föder barn, flickor som flirtar ohämmat, vittnesmål som tyder på att det förekommer både våldtäkter och pedofili.

För Olivia rasar tillvaron. Hon vet inte längre vad som är rätt eller fel eller vem hon är. En del av Ön, en del av den vita världen – kolonisatörerna?

Lundberg skriver enkelt och rättframt om mycket svåra etiska dilemman. Framför allt blottlägger hon hur vår blick är formad av den kultur vi kommer ifrån och hur lätt vi dömer Den Andre. Den moraliska agendan sätts av den som har makten. Men det finns inget facit som säger att det är det rätta.

Annons
Annons
Annons