Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Digitala klyftor och vita fläckar skapar utanförskap

Medan fiberkablarna breder ut sig väcks också frågor om digitala klyftor och demokrati.
– En digital klyfta är ett vedertaget begrepp i sammanhanget. Det är viktigt att se att utvecklingen går olika fort i olika grupper, säger professor Erik Westholm.

Annons

Det kommer att bli svårt för regeringen att nå bredbandsmålet, att hela landet ska ha tillgång till snabbt bredband 2025.

Regeringens mål är att hela landet om åtta år ska ha snabbt bredband. Riksrevisionen ser dock redan problem när kommersiella krafter möter kommunerna. Men den allra viktigaste frågan är kanske; hur tar vi hand om de som inte är digitala medborgare? Äldre, funktionsnedsatta, ekonomiskt svaga eller helt enkelt teknikrädda kan hamna utanför.

Utbyggnaden av bredband har accelererat i hastighet efter att Landsbygdskommittens förslag presenterades i januari. Tekniken förändrar vårt samhälle i grunden och även förhållandet mellan landsbygd och stad. Tack vare internet har landsbygdens och stadens invånare i stort samma slags sociala och kulturella liv idag med tillgång till samma information, kunskap och varor.

En som följt utvecklingen i över 30 år är Erik Westholm. Han är kulturgeograf, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet och har sin bas i Falun:– Alla teknikskiften ger fördelningseffekter. En digital klyfta är ett vedertaget begrepp i sammanhanget. Det är viktigt att se att utvecklingen går olika fort i olika grupper, säger han.

– Idag är den fysiska ojämlikheten fortfarande stor, bredbandet är extremt olika utbyggt i Sverige. Det är jätteviktigt att uppmärksamma. Frågan är om vi ska behålla den gamla typen av service och kommunikation eller om vi ska hjälpa alla att använda de nya sätten, säger Erik Westholm.

Erik Westholm är kulturgeograf och professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Utbildning är förmodligen en del av svaret på Erik Westholms fråga. Vid Mora Folkhögskola har en tvåårig utbildning nyligen genomförts, helt unik i Sverige och, enligt flera forskare, även internationellt. 12 vuxna med olika funktionsnedsättning har tränat för att bli digitala medborgare och de är på god väg. En som följt kursen och diskuterat med deltagarna hur de använder datorer och internet är Stefan Johansson. Han är industridoktorand vid KTH och forskar dels kring hur det digitala samhället fungerar för funktionsnedsatta personer. Dels kring inkluderande metoder; hur personer med olika funktionsnedsättning kan vara med och designa och utveckla ny digital teknik.

Hur många står utanför den digitala världen i Sverige?

– Vi vet inte riktigt mer än att det är väldigt åldersrelaterad. När det gäller de som har en funktionsnedsättning arbetar vi nu med en datainsamling och till hösten vet vi mer, säger Stefan Johansson.

Det finns inget hinder för svenska myndigheter att ha all information digitalt. Därmed uppstår en risk för diskriminering. En grupp i samhället riskerar att hamna utanför, de som inte är digitalt aktiva. Stefan Johansson nämner eleverna som ska söka till gymnasieskolan; i vissa län kan de enbart att söka via en digital webbplats.

– Och det finns absolut någon i varje klass som behöver extra hjälp för att klara de digitala lösningarna. Den digitala utvecklingen är en väldig kraft som bryter in på alla områden i våra liv. Det går inte att stoppa. Nu handlar det om att göra detta till något bra.

Han resonerar kring att vi alla har olika lätt att lära:

– Det finns så många fördomar. Jag menar bara för att någon har diagnosen utvecklingsstörning och därför har svårt att lära, betyder det inte automatiskt att personen inte kan lära. Alla människor befinner sig på en skala mellan att ha lätt att lära till att ha svårare. Det här bör man tänka på när man designar produkter och hjälpmedel, säger Stefan Johansson.

Han tar vissa tidsrapporter som folk ska fylla i på jobbet som exempel:

– De kan vara svåra och skapa mycket stress medan samma person kan tycka att Facebook är hur enkelt som helst.Ett annat dilemma är de eviga kraven på uppdatering. De flesta av oss kan känna irritation över det men för de som gått den nämnda utbildningen vid Mora Folkhögskola, som heter "Anpassad IT", blir det ännu svårare, säger Stefan Johansson.

Alla program de använder är individuellt anpassade, med till exempel symboler istället för text, för de som inte kan läsa, och i kalendern i deras smartphones finns timglas som markerar tiden, för de som har svårt med tidsuppfattningen. Eleverna har lärt sig tekniken, blivit mer självständiga och modiga. Men när uppdateringar förändrar upplägget kan det bli oöverstigligt.

Utbildningen vid Mora Folkhögskola har inte permanentats av ekonomiska skäl men nu arbetar kursansvarige Kerstin Gatu, Stefan Johansson och flera andra för att få stöd för att bygga en lärplattform:

– Lärplattformen ska bli ett slags livsplattform så att de inte behöver lära sig ett nytt program när de slutat skolan, säger Kerstin Gatu.

Hon ser med oro på hur den här gruppen hamnar utanför:

– De facto missar de en massa information. De känner sig också utanför och inte införlivade i samhället när de inte kan vara på nätet. De har ofta sämre ekonomi så att till exempel kunna låna talböcker på biblioteket och läsa tidningar på nätet blir extra viktigt, säger Kerstin Gatu.

Hon har haft och har mycket kontakter med myndigheter. Det är till exempel Post- och telestyrelsen, Myndigheten för tillgängliga medier, Myndigheten för delaktighet och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Men var det övergripande ansvaret ligger är, enligt hon, osäkert.

Regeringen har en digital agenda, som presenterades 2014, kallad "It i människans tjänst." Statens utbyggnad av bredband stöter dock på en hel del svårigheter nu, enligt Riksrevisionen som presenterade en utvärdering i juni.

Problemen handlar i första hand om konkurrensproblem, i klarspråk konflikter mellan privata aktörer och offentliga, det vill säga mellan privata bredbandsleverantörer och kommuner. Riksrevisionen menar också att det finns en risk för att bidrag går till fel områden. Kontentan av rapporten är att det kommer att bli svårt för regeringen att nå bredbandsmålet, att hela landet ska ha tillgång till snabbt bredband 2025.

Digital framtid

År 2020 bör 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbits/s.

År 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet.

År 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband.

Källa: PTS

Mobilsurf

Alla län har minst 23 Mbit/s.

Gotland har snabbast hastighet i mobilsurf, 43 Mbit/s, enligt internetstiftelsen. Vilket många har skojat friskt om på sociala medier kring att hastigheten behövs för att Almedals-veckan ska fungera.

Det här är genomsnittshastigheten. Vill du ha det snabbare så välj lite udda tider på dygnet så kan det gå fortare. Som nattetid mellan kl 3 och 4.

Källa: Bredbandskollen

Läs mer: Följ med i kulturens sommarföjetong, Det nionde brevet, av Catrin Ormestad.

Annons
Annons