Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Guide: Open Art på 30 minuter

Lite ont om tid? Eller dödligt ointresserad? Ingen fara, NA hjälper dig. Med vår guide till Open Art kan du ändå hänga med i snacket – och kanske till och med låta lite insatt.

Här finns verken som det gäller att ha koll på inför Open Art 2017.

1 och 2: Dragplåster

Shiota Chiharu (Japan) är ett av de stora namnen bland årets medverkande konstnärer. Hon deltar i år med två verk varav det ena "Sailing in the sky" hänger i luften över köpmangatan. Ett av de enskilt största verken i årets Open Art som innehåller en hos konstnären återkommande symbol – båten, och illustrerar hur vi alla är på väg genom livet.

Utöver det har hon ett rum inne på Örebro läns museum där verket "Diary" finns – något utöver det vanliga om man ska tro ryktet. Speciellt med anlendning av hyllningarna konstnären fick efter sin medverkan i Venedigbiennalen 2015.

Hennes konstnärskap beskrivs av Open Art som "Drömsk och ibland mardrömsk" och bygger på installationer som handlar om de trådar, väv och nät som binder oss människor samman i en globaliserad värld.

Shiota Chiharus konstverk återfinns på två platser i Örebro, denna med små båtar i luften hänger över hela handelsstråket på Köpmangatan.

3. Central placering

Skulpturer placerade på Rådhusets fasad brukar ju väcka uppmärksamhet – inte minst för att de ska konkurera med ett så vackert hus. I år är det konstverket "Outbreak" av Nicole Banowetz (USA) som tilldelats platsen. Ett verk som tack vare fläktar inne i rådhuset ska se ut att röra sig.

Är det kanske ett ovanligt litet verk som detta år pryder Rådhuset? Vi Örebroare är ju vana vid både Rådhuskalendern och att få hela byggnaden inslagen i strumpbyxor.

4. För Örebropatrioten:

I det här sammanhanget är det också kul att få nämna en av våra lokala konstnärer, Alexander Creutz, vars konstverk – som är ganska stora och iögonfallande – dessutom fått en sådan central placering på Nicolaikyrkan att man nog gör rätt i att slänga ett öga även på dem för att kunna slänga sig i snacket i ett Open-Art-2017-samtal. Med verket "Petter" vill Creutz rikta våra blickar bort från de delar av kroppen som så ofta hamnar i blickfånget och istället se sådant som händer och fötter som kanske egentligen avslöjar ännu mer om oss.

Alexander Creutz bilder föreställer ofta fötter eller händer snarare än ansikten som så ofta förekommer i bilder och på målningar.

5. Bubblare?

Diao Weis (Kina) konstverk "Fishing" i Svartån utanför Borgen kommer nog kunna vara ett hett samtalsämne för kroggästerna på Frimis nya uteservering. Open Art framhåller att Diao Wei är en tydlig företrädare för samtidskonsten i Kina men här i Örebro ska verket vara porträtt av oss Örebroare och det är igenkänning han eftersträvar.

6. Rekommenderad

Lars Jonnson, konstnärlig chef och grundare av Open Art, har inför sommarens biennal vid flera tillfällen med förtjusning återkommit till verket "Rainmaker" av Miler Lagos (Colombia). Det är placerat centralt i vattnet vid Slottet och är ett interaktivt konstverk där man ska kunna skapa regn i ett slags vattenhjul. Ett verk som anspelar på just den vattenbrist som Örebroarna brottats med senaste året.

Lagos verk ska vara interaktivt och den som vill att det ska regna behöver bara springa några varv i hjulet.

7. "Snackis"

Redan har Tadashi Kawamatas (Japan) stolinstallation på Järntorget fått spaltmeter i medierna och på samma sätt delat Örebroarna i två läger - soptipp eller stolheaven? Nu verkar det som att verket inte alls blir fullt så mäktigt som det hade potential – och som det till en början utlovades – att bli. En 10 000 stolar hög arena ser ut att endast bli en hälften så stor stolsring, på sina håll låg nog att blicka in över kanten. Samtidigt har både konstnären själv och Open Art-teamet varit duktiga på att hålla ryggen fri här och kallat verket för Örebroarnas och framhållit att det är upp till oss som bor här hur hög installationen kommer att bli.

Omtvistat stolsberg på Järntorget i år.

8. Finstämt:

När man ändå är på Länsmuseet för Shiota Chiharus skull gör man bäst i att även kolla in Aiko Miyanagas (Japan) "Story delivered to the sea/story delivered by the sea" – åtminstone om man också är ute efter det där lite mer nedtonade och finstämda. "En hisnande bild av konstens kraft!", skriver Open Art själva om verket som består av någon slags kemisk förening som kommer att bli allt sprödare och till slut helt lösas upp inför betraktarens ögon.

Bilden är tagen från ett av Aiko Miyanagas tidigare verk.

Kulturredaktörens kommentar:

Som en röd tråd genom årets konstverk i Open Art går återbruk/återvinning. Mycket av verken tycks byggda av material som hittats, skänkts eller hämtats på tippen. Återanvänt i konsten ska det både spegla vår vardag i ett slit-och-släng-samhälle och visa på vägar för att leva mer i harmoni med miljön.

Det är kritik mot nuet, mot dagens levnadssätt som – får vi väl lov att medge – har vissa drag av hysteriskt överflöd och tondövhet inför moder jord. Visserligen välbehövlig kritik alltså, men efter ett tag med nya beskrivningar av hur gamla material återanvänts för att peka finger åt oss oförskämda som slänger saker blir jag lite mätt. Är det konstutställning eller är det en uppläxning?

I sammanhanget bör även nämnas att den som inte har strosat på blåa gatan, spanat in genom Örebro konsthalls fönster på den konstexplosionen som skett där och känt Niklas Fännicks blåa salamander, eller som verket egentligen heter "Natural geotraffic", spana ned på dig – den har inte upplevt årets Open Art.

Annons
Annons
Annons