Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

1960-talet var en bra tid att invandra till Sverige

Annons

Svar på Mika Juntunens replik (NA 11/12).

Jag känner inte alls igen din beskrivning om 60-talet i Sverige och hur vi blev mottagna och behandlade då eller senare. Kom hit 1960 efter att jag hade sökt och fått ett arbete på ett hotell i Stockholm. Med mig hade jag ett intyg från min arbetsgivare i Finland att jag var välkommen tillbaka efter ett år i Sverige . Det var ungefär så länge jag hade tänkt stanna.

Det fanns många olika nationaliteter man arbetade med, mest tyskar, finnar, italienare med flera men vi talade alltid svenska med varandra även på fritiden

Visst var det svårt med bostäder för unga då som nu: första halvåret på ett flickpensionat och sedan inneboende hos en välbärgad änkefru på Östermalm. Arbetsklimatet var inget att klaga på, bra kamratskap och ingen mobbning fast man inte kunde svenska. Jag fick en finsk arbetskamrat som blev som en mentor för mig och undan för undan började man ju lära sig av det här svåra språket.

Det fanns många olika nationaliteter man arbetade med, mest tyskar, finnar, italienare med flera men vi talade alltid svenska med varandra även på fritiden. Var och en efter sin förmåga förstås.

Efter ett par år flyttade jag till Södertälje efter att hade fått där ett arbete var det ingick en egen lägenhet på stan.

Scania Vabis i Södertälje hade då sina guldtider och letade efter arbetare i flera länder; det kom mest finnar, även många tjecker och greker. Man blev ju bekant med många av dessa men jag hörde inga klagomål där heller. De som inte trivdes åkte väl tillbaka.

Vi kan dock aldrig jämföra flyktingar/asylsökande med oss arbetsinvandrare, de har ju flytt från sina länder utan återvändo. Vi andra kan alltid flytta tillbaka om vi inte trivs, det kostar bara en båtbiljett.

Min personliga åsikt om 60-talet: Det var ett bra årtal för oss som kom hit då, det fanns gott om arbete och man kände sig efterfrågad och respekterad. Lönerna, skattereglerna och även barnbidraget var bättre än i Finland. Det var lätt då om man ville byta arbete och även lätt att avancera sig i sitt arbete. Jag håller med om att vi som kom hit var en färdig arbetskraft som inte hade kostat staten något men det är ju likadant med många flyktingar som kommer hit. Vi kan dock aldrig jämföra flyktingar/asylsökande med oss arbetsinvandrare, de har ju flytt från sina länder utan återvändo. Vi andra kan alltid flytta tillbaka om vi inte trivs, det kostar bara en båtbiljett.

Att lära sig språket, det är och var att umgås med svensktalande, titta på TV och läsa tidningar och inte vara rädd att prata även om det inte blir rätt varje gång.

Mitt 60-tal är bara roligt att blicka tillbaka på och jag beundrar svenska folket och våra politiker som alltid är redo att ge en hjälpande hand för folk i nöd.

Det var Finlands tur på 40-talet och nu är de andra som behöver hjälp.

Pia Danielsson

Kumla

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons