Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Adaktusson om att bemöta populister: Konfrontera EU-myterna!

Annons

Hur populistpartierna ska bemötas från övriga politiska krafter har varit föremål för både böcker, avhandlingar och seminarier de senaste åren. Att inte skönmåla verkligheten är en viktig lärdom. Att tona ner problem med exempelvis segregation och gängkriminalitet riskerar stärka bilden av ett etablissemang som lever i sin egen bubbla. Men lika viktigt som det är att adressera faktiska problem, är det också att säga ifrån när falska bilder börjar sätta sig. Det gäller inte minst nidbilder av EU-samarbetet.

Folkomröstningen i Storbritannien för snart ett år sedan har satt igång en omfattande debatt om europasamarbetets framtid. I den diskussionen har Kristdemokraterna varit tydliga med att EU nu måste fokusera på de stora gränsöverskridande problemen, som ligger inom ramen för de nuvarande fördragen, och inte kasta sig över nya överstatliga åtaganden utan folklig förankring. Medborgarna behöver se att EU faktiskt levererar inom de områden som unionen är skapad för.

Det är den policymässiga slutsatsen. Men det finns också en mycket viktig kommunikativ slutsats rörande EU-frågan. Fortfarande, 22 år efter att det svenska EU-medlemskapet tecknades, florerar vanföreställningar och felaktigheter i det allmänna medvetandet. De av oss, likt en majoritet av svenskarna, som förstår mervärdet av EU behöver bli bättre på att konfrontera dessa EU-myter.

För några år sedan satte kvällstidningarna rubriker om att EU vill förbjuda lakritspipor. I verkligheten rörde det sig om några enskilda Europaparlamentariker som vid revideringen av Tobaksdirektivet ville förbjuda tobaksimiterande produkter. Förslaget saknade stöd i någon av EU:s institutioner och var därför aldrig aktuellt på riktigt. Ändå är bilden satt. Och nyheter om att EU vill förbjuda en gammal hederlig svensk godisprodukt är tacksam – och genererar många klick och läsare. Att det inte är sant blev i sammanhanget underordnat den mediala dramaturgin.

Att EU:s byråkrati är en ständigt svällande och gigantisk massa är en annan föreställning som är väletablerad. Och visst finns det säkerligen en och annan EU-byråkrat som går att rationalisera bort. Men EU:s förvaltningskostnader utgör faktiskt bara 5 procent av EU:s budget. En andel som ligger väl i linje med andelen i exempelvis en kommunbudget som går till förvaltningskostnader. EU-kommissionen har ungefär 30 000 anställda, vilket är färre än Göteborgs kommun.

Visst finns det relevant och viktig EU-kritik. Exempelvis presenterade EU-kommissionen, efter påtryckningar från bland annat de svenska socialdemokraterna, förslag till överstatlig familjepolitik. Det är mycket beklagligt, och det ska påpekas. Men bilden av EU som ett byråkratiskt monster, utan något som helst mervärde för medborgarna, som tar sig för lite vad som helst, måste motas i grind.

Lars Adaktusson (KD)Europaparlamentariker

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons