Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Arbetsmarknaden behöver århundradets regelreform

Annons
Högre utbildning och arbetsmarknad borde passas ihop bättre.ARKIVFOTO: Bertil Ericson / TT

Under årtionden har svenska politiker betraktat mer utbildning – och i synnerhet mer högre utbildning – som ett universellt svar på samhällsutmaningar. Det svenska högskolesystemet har också byggts ut och andelen högutbildade inom arbetskraften har gått från cirka 20 procent i början på 1990-talet till cirka 40 procent i dag. Dagens kompetensförsörjningsproblem är därför paradoxalt. Trots högskoleutbyggnaden har svenska arbetsgivare fått det allt svårare att rekrytera den kompentens de behöver. Matchningsproblem, arbetsmarknadsrörlighet och framtidens arbetsmarknadsmodeller är temat för Swedish Entrepreneurship Summit som arrangeras på Örebro slott i dag.

Förklaringen till detta ligger i att kunskap inte värdesätts tillräckligt, något som gör det allt svårare för Sverige att hävda sig som konkurrenskraftig kunskapsnation och som hämmar företagens tillväxtmöjligheter.

Antalet vakanser i företag som inte tillsätts har fyrfaldigats mellan åren 1993 och 2016. En del av förklaringen är felutbildning. Samtidigt råder kompetensbrist, arbetsgivare lyckas inte genomföra de rekryteringar de önskar eftersom studenterna utbildar sig till sådant som inte efterfrågas. Dessutom tar högutbildade individer arbeten som inte kräver högre utbildning och tränger undan lågutbildade. Förklaringen till detta ligger i att kunskap inte värdesätts tillräckligt, något som gör det allt svårare för Sverige att hävda sig som konkurrenskraftig kunskapsnation och som hämmar företagens tillväxtmöjligheter.

Forskningen visar att högutbildade som börjar arbeta inom näringslivet är närmare tre gånger så produktiva jämfört med lågutbildade. De stod för så mycket som hälften av den ekonomiska tillväxten i Sverige 2001–2010. Problemet är att det finns en brist på dessa högproduktiva och högutbildade individer, vilket pekar på ett betydande behov av reformer i Sverige som minskar denna strukturella missmatchning.

En andra generell slutsats är att ökad rörlighet på arbetsmarknaden har positiv effekt inte bara på produktivitet utan också på innovationer och i förlängningen tillväxt.

Vi kommer på dagens konferens att diskutera ett antal ekonomisk-politiska reformer för att förbättra matchningen. En första är att stärka studenters incitament att söka utbildningar som efterfrågas på marknaden. En viktig åtgärd är att utbildningspremien på högre, och av näringslivet efterfrågad utbildning, ökar och bättre motsvarar utbildningarnas bidrag till produktiviteten. Differentierade studiebidrag, studieavgifter eller vouchersystem kan vara sätt att uppmuntra studenter att välja utbildningar där det råder brist på personal.

En andra generell slutsats är att ökad rörlighet på arbetsmarknaden har positiv effekt inte bara på produktivitet utan också på innovationer och i förlängningen tillväxt. Den svenska arbetsmarknaden är förhållandevis hårt reglerad för fast anställda med strikta uppsägningsregler och turordningsregler. Detta samtidigt som framtidens arbetsmarknad ser helt annorlunda ut med digitalisering, delning samt gig- och plattformsekonomi.

Det finns därför ett behov av modernisering av arbetsrätten med tydligare fokus på kompetenshöjande insatser och omställning samt mindre av inlåsningseffekter. Lagar och regler som begränsar rörligheten, bör avskaffas och ersättas av en mer generös arbetslöshetsersättning och högkvalitativa utbildnings- och fortbildningsmöjligheter.

Det räcker alltså inte med utbildningssatsningar för att klara Sveriges framtida tillväxt, kunskapen måste också matcha de behov som finns.

En tredje slutsats är att andra regleringar också påverkar arbetsmarknadens funktionssätt. Bostadsmarknaden är ett exempel, bostadsbrist, hyresreglering mm bidrar till att ytterligare försämra arbetsmarknadens funktionssätt. Bristande infrastruktur, flyttskatter med mera bidrar också till redan befintliga friktioner på arbetsmarknaden.

Det räcker alltså inte med utbildningssatsningar för att klara Sveriges framtida tillväxt, kunskapen måste också matcha de behov som finns. Det är därför vi behöver århundradets regelreform som angriper problemen på arbetsmarknaden utifrån flera kompletterande policyområden. Detta är en nödvändig förutsättning för att entreprenörer ska kunna rekrytera rätt kompentens och för företagen att kunna växa.

Johan Eklund

vd Entreprenörskapsforum och professor BTH

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons