Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Ett framtvingat skolval är inte frihet

Debatt

Replik I min tidigare replik (NA 4/5) refererade jag till en rad vetenskapliga undersökningar och rapporter som tydligt visar att det fria skolvalet ökar skolsegregationen. I en replik (NA 12/5) försöker Haglund/Åhrlin bevisa vad de kallar felaktigheter i mina påståenden.Först pekar de på mitt påstående att Skolkommissionen vill begränsa det fria skolvalet. Skolkommissionen vill ju att föräldrar skall förmås att i större utsträckning än nu göra ett aktivt val. Det menar Haglund/Åhrlin är en utvidgning av det fria skolvalet och helt enligt M:s egen skolpolitik.

Att känna sig tvingad göra ett val innebär ingen ökad frihet. För att kunna göra ett fritt val krävs att man har kompetens att göra ett sådant val. Denna kompetens är starkt beroende av socioekonomisk och kulturell bakgrund. Den som har hög status i och god kännedom om samhället, ett arbete med stor självständighet och är van att fatta beslut har givetvis större inneboende möjligheter att välja än den som bara har att utföra tilldelade arbetsuppgifter. Detta förstod rubriksättaren och rubricerade min artikel Eliten är vinnare. Det fria skolvalet är en chimär.

Jag refererade i min artikel till en rapport från IFAU där man tydligt skriver att det fria skolvalet har en segregerande effekt och att detta samband kvarstår då hänsyn tagits till boendesegregationen. Ändå skriver Haglund/Åhrlin att skolsegregationen beror av boendesegregationen. Men boendesegregation och skolsegregation är ju båda resultat av det ojämlika samhället.

De socioekonomiska och kulturella skillnaderna mellan exempdelvis Lundby och Vivalla gör att nästan alla elever från Lundby väljer att åka förbi Vivallaskolan till andra skolor. Vivallaskolan har blivit en frånvalsskola som professorn i barn- och ungdomsvetenskap Niar Bunar kallar de skolor man väljer bort. Han menar att det fria valet har blivit ett val bort från skolor som har många elever med invandrarbakgrund. Frånvalsskolorna betraktas som dåliga skolor och läggs ned fast det finns anledning tro att lärarna på dessa skolor faktiskt är bättre än på de skolor som inte utmanas av problem. Eleverna i frånvalsskolorna berövas också viktiga resurser genom förlusten av bättre utrustade kamrater.

Haglund/Åhrlin refererar till Center for Market Reform of Education, en institution som klart deklarerar att de anser att huvudproblemet i undervisningen är avsaknaden av incitament (yttre stimuli) och att mer av självständighet och resultatfokusering behövs för att förbättra resultaten. Våra läroplaner bygger på en annan människosyn, nämligen att människor har en inre vilja att arbeta med varandra och att söka kunskap och lösa problem tillsammans. Våra läroplaner har också andra mål som politiker, i synnerhet moderaterna, så ofta bortser från. Så här skriver fem forskare från Göteborgs universitet, bland andra professor Sverker Lindblad:

Brett förankrade idéer om att skolan ska bidra till jämlikhet och jämställdhet har i stor utsträckning ersatts av föreställningar om konkurrenskraft och valfrihetens välgörande verkan. Sammantaget är detta ett tankegods som politiker från såväl socialdemokratin som borgerligheten hämtat från de ekonomiska vetenskaperna med nyliberala förgrundsgestalter som Gary Becker och Milton Friedman.

Läs gärna ESO-rapporten 2017:1. (ESO, Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi)

Ingemar Berglund

Örebro

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons