Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Försvaret måste samverka bättre med det civila samhället

Debatt

En kustkorvettövervakar svenskt vatten. Den militära och civila delen av samhället måste samverka bättre, enligt skribenten.Arkivfoto: Adam Ihse /Scanpix

Kan man lita på Försvarsmakten?

Svaret på den frågan är nog både ja och nej. Inom Försvarsmakten finns många bra och duktiga soldater som skulle klara av att försvara landet längre än den vecka som ÖB pratar om. Dock lider Försvarsmakten som organisation av ett antal brister som påverkar deras förmåga att försvara landet. Försvarsmaktens förmåga att med vissa vapendelar ingå i Nato-operationer är god vilket omvittnats många gånger. Men nu handlar det om att ingå i det svenska totalförsvaret för att försvara nationen Sverige.

Här framstår två problemställningar som behöver ses över:

1. Försvarsdepartementets dåliga styrning av totalförsvaret och dess olika delar.2. Försvarsmaktens oförmåga att på ett adekvat sätt samverka inom totalförsvaret.

Krigsvetenskapsakademin har konstaterat i en analys att Försvarsmakten är i behov av ett bättre luftvärn vilket stämmer väl överens med hur en presumtiv angripare kan slå mot Sverige. För att åtgärda detta krävs politiska beslut och mer pengar. Vidare konstaterar man tillkortakommanden och brister i underhållsorganisationen, vilket är sant om man nu kräver att Försvarsmakten ensam ska försvara landet. En av huvuduppgifterna för den civila delen av totalförsvaret är att stödja Försvarsmakten så att den med full kraft kan ägna sig åt den väpnade striden. Detta torde kunna åtgärdas genom att förbättra Försvarsmaktens dåliga förmåga att på ett adekvat sätt samverka med samhällets aktörer inom statlig och kommunal förvaltning samt med näringslivet. Förutsättningarna för Försvarsmaktens så kallade hemliga övningar och planering, som ÖB refererar till, är givna av Försvarsdepartementet. Emellertid är departementet splittrat i denna fråga då den civila delen av totalförsvaret inte har fått samma förutsättningar för övning och planering som Försvarsmakten. Den militära delen av departementet har sin syn på hotbilden medan den civila sidan har en annan. Denna diskrepans inom departementet skapar problem för Försvarsmakten då man bjuder in de civila aktörerna att delta i övningar och planering. Försvarsmaktens operativa ledning, insatsstaben, är organiserad enligt Nato-modell vilket underlättar samarbetet i samband med internationella insatser men som är en nackdel när det gäller samverkan inom det svenska totalförsvaret.

Enskilda handläggare av den äldre generationen inom staben har kunskap om samverkan nationellt men staben som helhet saknar kunskap om hur det svenska samhället är uppbyggt och hur den civila delen av totalförsvaret fungerar. Chefen för insatsstaben har dessutom gått ut med en order som talar om hur samverkan ska gå till. Detta har han gjort utan att kommunicera och dialogisera med dem han ska samverka med. Detta skapar en negativ syn på Försvarsmaktens förmåga till samverkan.Lägg ovanpå detta den hotbildstolkning som Försvarsmakten för fram. Den överensstämmer inte med den som aktörerna inom den civila delen av totalförsvaret har att rätta sig efter.

Man måste ställa sig frågan varför Försvarsdepartementet ger så olika förutsättningar till det svenska totalförsvaret och dess aktörer i en sådan viktig fråga som att försvara landet. Försvarsmaktens nya militärregioner kommer att underlätta samverkan regionalt.

Frågan är dock hur en bättre samverkan ska kunna uppnås totalt i fråga om försvaret av nationen. Är hotbilden som ÖB och andra militära företrädare för fram verkligen den riktiga?

Har du också något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons