Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Subutex ska inte användas livslångt

Annons

Subutex. Preparatet kan hjälpa vissa personer som fastnat i ett heroinmissbruk men det bör inte användas som en standardbehandling, skriver Lars-Axel Nordell och Magnus Stjernström. Arkivbild: NA

Plötsligt slår nyheten ned som en bomb i media om höga dödstal efter intag av subutex och metadon. Det har visat sig att unga människor till och med börjar sitt missbruk med subutex och dessutom att fler i dag dör av subutex och metadon än av heroin.

Läkemedelsföretaget som levererar subutex reagerade blixtsnabbt och meddelade att de vid årsskiftet slutar distribuera subutex i Sverige. De motiverar sitt beslut med de höga dödstalen samt de oroande uppgifterna om att unga människor till och med startar sitt missbruk med just subutex.

Sedan kom det fram att det aktuella företagets patenträttigheter på subutex har gått ut och att det redan i dag finns åtminstone fyra andra läkemedelsföretag som kan leverera preparatet med nytt namn men med samma generika, det vill säga en kopia, och förmodligen till ett betydligt lägre pris än originalprodukten.

På den ena kanten, i den efterföljande debatten, finns de som kräver ”nolltolerans” och kallar staten för ”knarklangare” och anser att den av Gerhard Larsson genomförda missbruksutredningen borde hamna i papperskorgen.

På den andra kanten har vi dem som anser sig ha rätt att använda heroin samtidigt som de ingår i ett substitutionsprogram som ju faktiskt går ut på att ersätta heroinet med ett legalt preparat som läkare skrivit ut. De menar att subutex- och metadonprogrammen räddar liv och tycker att till exempel Nederländernas eller Danmarks havererade narkotikapolitik är föredömlig.

I dag vet vi att drogberoende uppstår som resultat av en kemisk obalans i hjärnans belöningssystem. Detta belöningssystem har vi för att vi ska kunna känna njutning vid tillfredställelse av våra basala behov som vi har som människor, där signalsubstanser som till exempel dopamin spelar en avgörande roll i hjärnans belöningssystem.

Problemet är att samtliga droger, inklusive kaffe och nikotin, ger en mycket kraftfullare effekt än vad som kan åstadkommas naturligt. Därav det välkända faktum att alkoholisten som slutat dricka inte kan ta så mycket som en lättöl, eller för den skull vanerökaren som slutat röka inte förmår röka ”lite grann”.

Uppemot tio procent av befolkningen anses ha någon form av beroendeproblematik. Detta innebär att i stort sett varje medborgare har en familjemedlem, släkting, vän eller arbetskamrat med dessa problem. Det berör alltså oss alla, vi blir alla direkt eller indirekt drabbade.

Vi ifrågasätter inte att substitutionsmedicinering kan vara till nytta för vissa personer som fastnat i ett heroinmissbruk. Men det vi vänder oss mot är att använda dessa tabletter som en standarbehandling och en ensidig medikalisering av missbrukarvården. Vi vänder oss också mot den livslånga medicineringen som i dag sker.

Många lever nog i den villfarelsen att denna form av sub-behandling för opiatmissbrukare är ungefär som när rökare använder nikotinplåster eller nikotintuggummi för att sluta röka. Men så är det definitivt inte. Tvärtom menar många att det kan vara svårare att trappa ner och helt lämna substituten än heroinet.

Psykofarmaka är till stor hjälp vid många psykiatriska diagnoser. Men när det gäller den psykiatriska diagnosen beroende är det ju själva preparatet som orsakat sjukdomen. Att söka lösningen på människors livsproblem enbart på kemisk väg leder inte till en varaktig lösning med mognad, ansvar, att kunna få vara delaktig i familjen, i arbete och i gemenskap i ett sammanhang.

Det finns i dag väl etablerade, fungerande psykosociala behandlingsmetoder med hög evidens. Vi behöver få en bättre samverkan och integration mellan socialtjänst, sjukvården och den specialiserade psykosociala beroendevården det vill säga behandlingshemmen.

Ska dessa substitutionsprogram finnas kvar i vårt land måste de utformas i bättre samverkan med den kommunala socialtjänsten, med stor restriktivitet och syfta till nedtrappning och total drogfrihet.

Magnus Stjernström

Alkol/drogterapeut

Behandlingsansvarig

Framsteget behandlingshem

Örebro

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons