Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

"Vi borde lägga krutet på integration"

+
Läs senare
Debatt

OECD presenterade förra veckan en studie som visar att invandringen till Sverige ger en vinst för de offentliga finanserna. Professor Jan Ekberg vid Linnéuniversitetet i Växjö är den forskare som ofta åberopas i debatten om invandringens kostnader. NA:s ledarskribent Amanda Björkman har pratat med honom.

I din rapport för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (2009) granskar du hur invandringen påverkar den svenska statskassan. Vad kommer du fram till?

– Enligt mina beräkningar skapar invandringen till Sverige ett underskott i de offentliga finanserna som motsvarar ungefär 1,5-2 procent av BNP. Eskil Wadensjö, professor på Stockholms universitet, har visat på liknande resultat i Danmark.

I motsats till dina resultat visar en ny rapport från OECD att invandrare i Sverige bidrar med mer till stat och kommun än vad de får tillbaka. Hur kommer det sig att ni kommer fram till så olika slutsatser?

– Deras resultat är mycket underligt. Rapporten behandlar effekterna under åren 2007-2009 då Sveriges offentliga finanser ungefär var i balans. De menar samtidigt att både infödda och invandrare gav positiva bidrag till den offentliga sektorn under just de här åren. Det är ju en omöjlighetsekvation.

Varför är det en omöjlighetsekvation?

– Om du delar upp befolkningen i två grupper – infödda och invandrare – och de offentliga finanserna är i balans, så kan omöjligt båda grupperna ge positiva bidrag till den offentliga sektorn. Då hade vi ju sett tydliga överskott.

Du menar alltså att de har räknat fel?

– Det är inte helt enkelt att förstå hur de har räknat, men jag misstänker att de inte har lyckats få med alla budgetposter när det gäller de offentliga tjänsterna och då täcker de inte hela utgiftssidan. Men de redogör inte tillräckligt bra för detta.

Hur stor del av den sammantagna ekonomin utgörs av offentlig sektor?

– Knappt 50 procent.

Så det du och OECD har undersökt utgör knappt hälften av den totala ekonomin?

– Vi har bara undersökt skillnaden mellan vad invandrare betalar in i skatt och vad de får tillbaka – det är mycket mindre är de där 50 procenten.

Färsk forskning visar att exporten ökar när företag anställer utlandsfödda. Sådana typer av positiva effekter är inte inräknade om man – som du och OECD – bara tittar på de offentliga finanserna?

– Det är sant. Men då är frågan hur denna effekt på import och export översätts till ekonomisk tillväxt.

– Ibland kan man få intrycket i media att det räcker att invandrarna finns i landet för att skapa ekonomisk tillväxt. Men den ekonomiska tillväxten sker genom att invandrarna kommer in på arbetsmarknaden. Och det sker inte i tillräckligt hög utsträckning i dag.

Ofta benämns invandring som lösningen på välfärdsutmaningar kopplade till en åldrande befolkning. Hur ser du på det?

– Eftersom så många invandrare är utanför arbetsmarknaden så kan vi i dagsläget inte tillgodogöra oss den gynnsamma ålderssammansättningen som de har. Det är inte fel på invandringen, utan problemet ligger i det att de i för hög utsträckning står utanför arbetsmarknaden.

Så det är främst en fråga om integration?

– Ja, vi borde lägga krutet på integration på arbetsmarknaden och tala om det snarare än invandring.

Din forskning används ofta av främlingsfientliga krafter i Sverige. Hur ser du på det?

– Jag tycker att de misstolkar mina studier.

På vilket sätt?

– Ofta framställs mina resultat – att invandringen skapar ett underskott på mellan 1,5-2 procent av BNP – som om det vore frågan om väldigt stora kostnader för Sverige. Men både i min och OECD:s studie ser vi att det är frågan om mycket små över- och underskott i förhållande till BNP.

I söndags skrev jag en ledarkrönika där jag menar att invandring är en lönsam affär för Sverige. Kan man sammanfattningsvis säga att du inte håller med om det?

– Nej, jag säger inte att jag inte håller med. Däremot menar jag att de positiva effekter som invandringen skulle kunna skapa är beroende av att invandrare kommer ut på arbetsmarknaden.

– Jag vet att det ibland kan uppfattas som att jag är emot invandring, men det är inte invandringen i sig som är det centrala i min forskning. Man kan vara för invandring men ändå peka på problemen som uppstår när invandrare inte kommer ut på arbetsmarknaden.

Vilka slutsatser kan man dra av forskningen om invandring till Sverige?

– Framför allt att det helt centrala är att invandrare kommer ut på arbetsmarknaden och att alla ansträngningar måste till för att förbättra det.

– Men det är också viktigt att påpeka att vi inte bedriver invandringspolitik bara med förutsättningarna att det ska vara lönsamt utan också av humanitära skäl.

Har du också något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons