Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Viktiga val i vården

Annons
Insändarskribenten oroas av att specialiseringen av de olika sjukhusen i länet gör att vårdkvaliteten får stå tillbaka för kvantiteten.Arkivfoto: ERIK G SVENSSON

Under hösten har vi kunnat följa situationen för sjukvården i Norra länsdelen; senast illustrerat av Vilhelmsson och Ahlin (C) som lyfte upp ortopedklinikens framgång. Tyvärr presenterades aldrig vad som utgör den framgång man hänvisar till. Detta är viktigt för att kunna värdera vad som är fakta, vad som är personliga åsikter och vad som är ”fake news”.

På senare tid har antalet operationer av förslitning i höft- och knäled i Regionen ökat så pass mycket att man fått möjlighet att sälja utomlänsvård. Hur detta i slutänden visar sig påverka vårdkvaliteten kan tyvärr utvärderas tidigast om ett par år. Redan nu har dock andra akuta operationer och vård av människor i livets slutskede fått stå tillbaka för produktionsökningen. Detta gäller även inom ortopedin där vården av människor med benbrott uppenbarligen prioriteras ned. Endast 60 procent av brutna höftleder opereras inom 24 timmar, vilket är bland de sämsta resultaten i landet och förenat med en minskad överlevnad för dessa individer.

Den enda slutsats man kan dra är att framgång i Region Örebro län mäts i kvantitet och inte i kvalitet. Planerad vård och ekonomiska intressen står före vård av akut sjuka och lidande individer. Det kanske mest skrämmande är att varken regionens chefer eller politiker tycks kunna värdera detta på ett medicinskt etiskt korrekt sätt. Som sjukvårdskunnig skattebetalare skrämmer detta mig och jag ställer mig frågan om hur landstingsledning och opposition kan försvara den prioritering man gör?

”Sjukvårdskunnig skattebetalare”

Örebro

Flera svenska utredningar har klart visat att sjukvården bör utvecklas till att koncentrera patientgrupper, specialisera sina medarbetares kompetens och profilera sina sjukvårdenheter.

Svar direkt:

Tack för ditt engagemang för hälso- och sjukvården i norra delen av Region Örebro. Du pekar på några av vårdens viktigaste utvecklingsuppgifter, hållbara lösningar och kvalitet. Ledproteskirurgin i Lindesberg är sedan många år känd för sin goda kvalitet och sina medarbetares engagemang och kompetens. Under flera år har verksamheten med höfter och knän byggts upp.

Flera svenska utredningar har klart visat att sjukvården bör utvecklas till att koncentrera patientgrupper, specialisera sina medarbetares kompetens och profilera sina sjukvårdenheter. Dessa har varit viktiga underlag för att koncentrera ledproteskirurgin till Lindesbergs lasarett.

Att koncentrera verksamhet skapar hög kvalitet. En genomgång av internationella studier visar detta tydligt. En mycket stor studie på höft- och knäledsproteser visar till exempel att sjukhus som specialserat sig på dess patientgrupper hade betydligt bättre resultat och mindre komplikationer än de enheter och ortopeder som utförde färre.

Blir andra patienter påverkade av detta? Ja kanske, men det behöver inte vara av ondo. När det är trångt på den ortopediska vårdavdelningen i Lindesberg har patienter hänvisats till Karlskoga eller Örebro. Det har då oftast rört sig om akuta patienter som ringt efter ambulans. Vården de har fått i Örebro eller i Karlskoga har varit av väl så hög kvalitet med bland annat mycket moderna rehabiliteringsmetoder.

Blir det inte ett väldigt körande för ambulanserna? Nej, ökningen i ambulanstransporter är mycket marginell.

Det är riktigt att vi önskat operera fler med bruten höftled inom 24 timmar. Vi gläds därför över att det bättrats något innevarande år.

Trängs då inte lindesbergarna ut från sitt sjukhus? Ja, men i mycket begränsad omfattning. Vid Lindesbergs lasarett kommer i år drygt 13 000 ortopedpatienter att bedömas, utredas och behandlas. Det ska ställas i relation till de 136 patienter från norra länsdelen som hittills i år fått sin ortopediska akutvård på någon av avdelningarna i Karlskoga eller Örebro.

Men trängs kirurgpatienterna ändå inte ut? Nej. Såväl i vår egen region som nationellt har fetmakirurgin minskat. Under de senaste fem åren har minskningen varit 35 procent. Behovet av till exempel knäledsproteser har däremot under många år ökat med fyra procent årligen. Det är i detta perspektiv som justeringen av vårdplatser mellan kirurgi och ortopedi ska ses. Palliativ vård finns det fortsatt utrymme för.

Tränger patienter som opereras från andra län inte ut Örebroare? Nej. De 350 ortopedpatienterna som opereras från andra län utgör cirka 2,7 procent av alla ortopedpatienter som söker vård på Lindesbergs lasarett. De bidrar i stor omfattning till enhetens status som universitetsenhet.

Det är riktigt att vi önskat operera fler med bruten höftled inom 24 timmar. Vi gläds därför över att det bättrats något innevarande år.

Har pengarna då ingen betydelse? Självklart har de det. Nettointäkterna för Region Örebro läns ortopedi kommer 2017 att vara i storleksordningen 30 miljoner kronor vilket motsvarar löner till 60 sjuksköterskor eller 71 undersköterskor.

Långsiktigt är kanske ändå det viktigaste att Lindesbergs lasarett nu ger ett ansikte åt att universitetssjukvård är möjlig att driva även vid ett länsdelssjukhus. Där är Lindesberg ett av de verkligt få i landet. Den kliniska forskningen och testbäddsverksamheten vid lasarettet är troligtvis det som långsiktigt kommer att vara garanterna för sjukhusets fortsatta utveckling.

Sammanfattningsvis är det en väl genomtänkt åtgärd att profilera Lindesbergs ortopedi till ett kvalificerat ledprotescentrum. Jag hoppas att jag med dessa ord åtminstone delvis kunnat minska din oro för sjukhusets framtid. Jag och mina medarbetare är stolta över utvecklingen på Lindesbergs lasarett.

Ewald Ornstein

verksamhetschef, ortopediska kliniken, Region Örebro län

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons