Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

21-åriga Evelinas ingripande mot "rån" kan bli Årets bragd

Okej, låt oss vara tydliga: Detta är inget vi rekommenderar! Att sätta sig till motvärn när någon rusar in i en lokal och ropar "det här är ett rån" är riskabelt.

Annons
Polisen kunde gripa mannen som ropade

Men samtidigt: 21-åriga Evelina Lundmark – som arbetar i en pressbyrå på Drottninggatan i Örebro – borde vara en självklar kandidat till priset "Årets bragd". När en man rusade in i butiken och försökte iscensätta något som liknade ett rån, så hade hon sinnesnärvaro att rusa ut ur lokalen och helt enkelt stänga in mannen tills polisen kom. Mannen var av allt att döma förvirrad. Evelina själv säger att hon uppfattade honom som "klen". Nåja, det må vara hur det vill med det. Hon gjorde något som många inte skulle våga göra.

[+] Läs också: 21-åriga Evelina som låste in rånaren: "Han var ganska klen"

Låt oss sätta hennes ingripande i ett lite större sammanhang: Det har under det senaste årtiondet varit "inne" att kräva både hårdare straff och fler poliser. Det sistnämnda kan få en effekt om de nya poliserna verkligen kommer ut i verksamheten, men så verkar ju inte vara fallet. Justering av straffskalor kan få en effekt om det påverkar polisens praktiska arbete. Till exempel infördes fängelse i straffskalan för ringa narkotikabrott – inte för att låsa in folk, utan för att polisen skulle få möjlighet att kroppsvisitera. Straffet kommer snart att skärpas för olaga vapeninnehav, för att den som ertappas med ett vapen ska kunna häktas.

Men generellt har skärpta straffskalor liten eller ingen effekt på brottsligheten. De finns mer för att berörd minister ska kunna skryta med att "nu tar vi krafttag".

Men generellt har skärpta straffskalor liten eller ingen effekt på brottsligheten. De finns mer för att berörd minister ska kunna skryta med att "nu tar vi krafttag". Ett lysande exempel på det var debattartikeln av samordningsminister Ibrahim Baylan och kommunstyrelsens ordförande i Örebro, Kenneth Nilsson den 27 december: "Regeringen har genomfört ett 30-tal straffskärpningar".

Däremot har det omedelbara agerandet en effekt. Inbrottstjuven struntar högaktningsfullt i om straffet är sex månaders fängelse eller sex års fängelse. Kalkylen är att risken är så gott som noll att han eller hon åker fast. Den som klipper till någon utanför en krog är sannolikt för full för att göra sådana överväganden över huvud taget. Den som trakasserar någon på gatan gör möjligen följande kalkyl: Om den som drabbas anmäler brottet är sannolikheten stor att polisen avskriver händelsen.

Men om människor i omgivningen reagerar, så får det effekt.

Fortfarande: Det är riskabelt att ingripa om ett rån är på gång. Gör det inte! I fallet ovan var personen obeväpnad, så polisen rubricerar inte händelsen som ett rån. Om det är på väga inträffa ett slagsmål i en krogkö. Ja, då är det nog också rekommendabelt att hålla sig i bakgrund. Hellre iaktta, notera vad som händer. Se till att det finns ett bra vittnesmål. Kanske filma händelsen.

Men det finns också lägen där fler av oss skulle kunna agera. Till exempel säga ifrån om någon drabbas av trakasserier för att han eller hon bär en viss religiös symbol. Eller för att han eller hon har "fel" hudfärg.

Men det finns också lägen där fler av oss skulle kunna agera. Till exempel säga ifrån om någon drabbas av trakasserier för att han eller hon bär en viss religiös symbol. Eller för att han eller hon har "fel" hudfärg. Ser du någon som rycker en väska från någon. Misstänker du att kvinnan i grannlägenheten utsätts för misshandel, så kan du kontakta polis eller socialtjänst. Och efter #metoo: Ser du hur någon "tafsar" på en arbetskamrat, så säg till. Det finns kort sagt situationer där vi andra skulle kunna vara mer aktiva. Det omedelbara ingripandet kan ha en effekt på vardagsbrotten, snarare än politiker som skryter i debattartiklar att de skärper straffen.

Mer läsning

Annons