Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Det är skillnaden mellan oss och grottmänniskan

Ledare

Om vi anser att mänskliga rättigheter är okränkbara måste vi säga ja till flyktingar. Det säger Fredrik Segerfeldt, som bland annat driver hemsidan Migro.

Hård dom. – Jag tror att historiens dom kommer att bli stenhård mot Europa om vi inte gör rätt val, säger Fredrik Segerfeldt. Han syfter på dem som flyr från Syrien. Foto: Lars Ströman

Fredrik Segerfeldt är statsvetare och har bland annat arbetat för organisationen Svenskt Näringsliv och den liberala tankesmedjan Timbro. I boken ”Migration och utveckling” skriver han att det snabbaste sättet att ta sig ur fattigdom är att flytta till ett rikare land. Tillsammans med Johan Norberg skrev han boken ”Migrationens kraft” år 2012.

I ”Migrationens kraft” beskriver ni migration som något djupt mänskligt. Kan du förklara det?

– Människan har ju rört på sig ända sedan vi lämnade Rift Valley i Östafrika. Det är naturligt att söka sig till andra jaktmarker eller andra odlingsmarker. Människan har alltid sökt lyckan i andra länder.

– I dagens debatt framställs det ibland som om migration vore något onaturligt, något som tvingas fram. Men migration är något naturligt för människan.

Var hade mänskligheten befunnit sig om vi inte hade haft migration?

– Nästan allt som är skillnaden mellan oss och grottmänniskan har uppstått i utbytet mellan människor. Utan migration hade människan varit fattigare, mindre frisk, hon hade kunnat mindre. Det hade helt enkelt varit mycket sämre.

– Utan immigration hade det varit ett antal företag som aldrig hade uppstått, till exempel Felix och Cloetta. Vi hade haft en stagnerande befolkning. Ekonomin hade inte kunnat gå så bra som den gjorde under efterkrigstiden. Stockholms läns landsting hade inte haft några städare. Och många läkare är utlandsfödda. Med 15-16 procent av befolkningen utlandsfödd så går det inte ens att beskriva hur Sverige skulle se ut utan invandring. Det skulle vara ett helt annat land.

Har vi en skyldighet att ta emot dem som kommer hit?

– Ja, om vi tycker att mänskliga rättigheter är universella och okränkbara för alla människor. Då har vi en skyldighet att ge skydd till dem som har skyddsskäl. Vi skulle kunna säga att vi är en liten klubb – och vi struntar i mänskliga rättigheter utanför vårt territorium. Jag anser att det är viktigast att människor inte gasas ihjäl, skjuts ihjäl eller torteras ihjäl.

Vad drar du för slutsats om tiggarna? De kommer hit för att livet här blir något bättre än hemma.

– Det kan omöjligen vara ett större problem att du tvingas se fattiga människor än att människor är fattiga. Visst skulle vi önska att man inte diskriminerar romer i Rumänien och Bulgarien. Ja, men det gör de. Dessa människor inser att det här är det bästa de kan göra för att försörja sig och för att få ett något mindre odrägligt liv. Många retar sig på dem. Och de stör. Men ignorera det i så fall! Hur svårt kan det vara? Jag väljer att ge till dem.

– Tänk dig att åka flera hundra mil. Och så sätter du dig i ett hörn vid Ica när det regnar för att få in 200 kronor om dagen. Om det är att föredra – hur har de det hemma?

Det pågår en ständig diskussion om vi tjänar pengar eller inte på invandring. Hur ser du på det?

– Det ena är det statsfinansiella perspektivet, det kamerala perspektivet. Det andra är det samhällsekonomiska perspektivet. I Sverige är vi besatta av det kamerala perspektivet. Det mest intressanta är det samhällsekonomiska. Arbetskraftsinvandringen var lönsam, både statsfinansiellt och samhällsekonomiskt.

– Med en av världens mest generösa välfärdsstater, med en av världens mest sammanpressade lönestrukturer, med en av världens mäktigaste fackförbund och bidragsnivåer som är mångdubbelt högre än vad de här människorna är vana vid hemifrån, så har vi svårt att få dessa människor att försörja sig själva. Jag vill aldrig villkora asylrätten med att göra reformer i bidrag eller i arbetsmarknadssystemet. Däremot vore det önskvärt av andra skäl, av strikt ekonomiska skäl, för att få samhället att fungera bättre och att få ekonomin att fungera bättre.

– Vi borde öppna för fler låglönejobb. Vad är det för skillnad mellan om en tjeckisk byggnadsarbetare arbetar här i Sverige för 50 kronor per timma jämfört med en tjeckisk kille som tillverkar Skodabilar som säljs i Sverige?

– Men jag kan ibland tänka tanken att vi ska ha mer invandring. En massinvandring i ordets rätta bemärkelse.

Vad menar du med massinvandring i ordets rätta bemärkelse?

– Fem miljoner afrikaner som jobbar för 10 000 kronor i månaden. Om vi ser till köpkraft kan de tiodubbla sin köpkraft, även om de bara tjänar hälften av svenska löner. Då säger man från vänster att ”det är slaveri”. Men det kan inte vara det.

– Det som sker när människor flyttar från ett fattigt land till ett rikt land är att deras produktivitet mångdubblas, bara av att de byter institutioner och teknisk nivå. Om miljontals människor fick flytta från dåliga länder till bra länder. Det skulle vara den största förbättringen av människors levnadsnivå i världshistorien.

Men om vi tjänar på invandring måste inte då de andra länderna förlora på det?

– Nej, det blir en win-win-win. Migranten, ursprungslandet och mottagarlandet tjänar på det. Det är det som är det roliga att jobba med migration – att alla tjänar på det.

– Remitteringarna (när invandrare skickar pengar till hemlandet) är tre och en halv eller fyra gånger större än det totala biståndet.

– Vi har också sociala remitteringar. Förhållandena i mottagarlandet är ofta bättre. Det är större demokrati, det är bättre jämställdhet mellan könen, det är större förtroende för institutionerna. Demokratin är starkare i de lokalsamhällen i Mexiko där många har utvandrat till USA. Det finns också forskning som har jämfört migration från arabländer och sedan jämfört hur deras samhällen har utvecklats beroende på om de har åkt till Gulfen eller till Europa. De samhällen där migranterna har åkt till Europa – där har till exempel kvinnan en starkare ställning.

En del läsare hör av sig och säger ungefär: ”Jag vill inte gå in i en affär där de pratar arabiska”. Hur skulle du bemöta det?

– Skit i det då. Det är ingen som tvingar dig. Jag vill det, jag är också svensk.

– Säg att jag har en bensinmack. Jag vill anställa Lisa på min bensinmack. Då kommer en annan kille och sätter upp taggtråd och placerar en man med en kpist för att hindra Lisa från att arbeta vid min mack. Då ska andra ta sig rätten att bestämma att jag inte ska anställa Lisa. Det är lite samma grej att säga ”jag kräver att få leva i ett samhälle där det inte finns affärer där människor pratar arabiska”. Det bestämmer inte du! Punkt!

Det talas om ”brain drain”, alltså att när vi tar emot invandrare så tar vi emot de driftiga och de välutbildade. Ligger det något i det?

– I vissa länder, särskilt små länder, kan det vara ett problem. Men forskning visar att möjligheten att emigrera skapar incitament att gå en utbildning. Sedan är det ändå färre som flyttar än som går utbildningen, vilket gör att nettot blir positivt. Det är mer relevant att tala om ”brain circulation”. Människor flyttar fram och tillbaka. Det är 60 000 personer som åker tillbaka till Indien från Silicon Valley varje år. med en massa ny kunskap.

Sedan har vi ju ett motsatt argument, att de som kommer hit är lågutbildade. Påverkar det sådana saker som BNP per capita?

– Italienaren Giovanna Piereri har skrivit tre eller fyra uppsatser som visar att det som sker är att de som redan finns i landet pushas upp på produktivitetstrappan och humankapitaltrappan. Lönerna stiger av invandring för den inhemska befolkningen.

– Visst kan man tänka sig att produktiviteten i snitt blir lägre. Vi är så präglade av LO:s retorik i den här frågan. Ja, om man har fler som jobbar så blir produktiviteten lägre. Men det betyder inte att det blir dåligt för samhället. Lågproduktiva jobb fyller också en funktion.

Det är ett klassiskt argument mot invandring att hänvisa till segregerade bostadsområden.

– Att det finns etniska enklaver där många nyanlända bor ser jag inte som ett problem. De har kontakter, nätverk, de kan skaffa sig försörjning.

– Sedan har vi då det här med radikal islam och kriminalitet. På något sätt så tror jag ändå på rättsstaten. Om någon hotar en annan för att personen inte klär sig på ett visst sätt, ja då ska den som hotar polisanmälas.

– Det är klart att rättsstaten och våldsmonopolet ska upprätthålla den civilisation som vi har. Det är inte konstigare än så. Det finns en fördomsfull inställning som säger ”du ser hur det blir om det kommer många muslimer”. Men det bor 500 000 människor med muslimsk bakgrund här i Sverige. Ja, en promille av dem är kanske svin. En promille av oss som är födda i Sverige är också svin.

Snart träffas EU:s stats- och regeringschefer. Vad skulle du säga till dem?

– Ni era jäkla östeuropéer. Ni levde under förtryck under kommunismen. Sedan kastade ni av er oket och ni ville hänga med oss. Nu är det andra människor som har problem med förtryck. Vad fan är det med er?

– Människor flyttar från förtryck och armod till frihet och välstånd. En mer omfattande invandring från fattiga och förtryckta länder bör finnas på EU:s dagordning.

– Tänk om tio miljoner ukrainare skulle marschera västerut. Skulle Polen säga nej?

Lars Ströman Politisk redaktör$RETURN$$RETURN$

Har du också något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons