Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hylla kapitalism och avsky girighet

Annons

På många sätt har det varit fascinerande att följa diskussionerna kring Svenskt Näringslivs styrelseordförande Leif Östlings skatteplanering.

STOCKHOLM 20161025Sveriges nya sedlar och mynt Foto: Fredrik Sandberg / TT / Kod 10080

Det handlar inte om att den skulle vara olaglig vilket den inte är eller att Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU inte insett att även utrikesminister Margot Wallström under sin tid i Bryssel kan anses ha skatteplanerat eftersom hon skattade i Belgien. Vad som kunde anmärkas på var det faktum att Leif Östling inte bara försvarades utan faktiskt berömdes av ett stort antal borgerliga röster och detta för de ord som han sagt att han ångrade: Vad fan får jag för det?

Det mest bisarra var nog Facebookgruppen "Stå upp för Leif Östling" som hade kunnat vara ett konstprojekt eller en satirsida från Vänsterpartiet. För det går att försvara Östlings gärning som företagsledare och det går att påpeka att hans skatteplanering inte är olaglig. Men det går inte att hävda att en man som är född 1945 och växte upp under rekordåren "inte har fått något" av den svenska välfärdsstaten. Det är förlov sagt rent strunt och det förstod nog Östling då han senare bad om ursäkt.

Som företagsledare har han tidigare varit i hetluften, men ordförandeskapet i Svenskt Näringsliv är ett offentligt uppdrag även om det är en privat organisation. Därför borde Östling ha insett att hans skatteplanering säkerligen skulle generera en del frågor och ha förberett svar på dessa. Nu var han helt paff och sa säkert ungefär det han skulle ha sagt till sina kompisar när han satt i bastun. Men så uttrycker man sig inte i offentligheten.

För gemene man framstod Östling helt enkelt som girig och inte som en framgångsrik företagare som genom jobbskapande och skatteinbetalningar bidragit till den svenska statskassan. Girigheten skadar alla oss som är för marknadsekonomi och som anser att det svenska skattetrycket är väldigt högt. En av dem som uttryckte det bäst var faktiskt tidigare moderatledaren Ulf Adelsohn som på sin Facebook undrade över att det alltid är de riktigt rika som är snålast: "Vad ska de med alla miljoner, eller miljarder till? Jag kunde bättre förstå beteendet om det var vanliga inkomsttagare som protesterade mot våra mycket höga skatter på arbete, eller småföretagare som sliter med 3:12- reglerna. Men kapitalskatterna är, även internationellt sett, förhållandevis förmånliga i Sverige."

Ulf Adelsohn är allt annat än vänster och han har förstått att just Leif Östling blir svår att försvara inför alla de vanliga människor som inte är partipolitiskt engagerade utan bestämmer sig vid valurnorna. De som likt några av mina nära och kära både gillade Fredrik Reinfeldts jobbskatteavdrag och tycker det är bra med en fungerande välfärdsstat. För att människor tjänar pengar står inte i motsats till välfärdsstatens framtid. De är snarare beroende av varandra, men tack vare Östlings katastrofala mediehantering har de som vill ställa detta mot varandra fått retorisk ammunition.

Leif Östling må ha skapat många arbetstillfällen, men genom sitt agerande har han skadat alla oss som vill behålla mer av vår lön och de företagare som ofta lever på marginalen. Det är dessa som han ska representera som styrelseordförande för Svenskt Näringsliv. Girighet är helt enkelt farligt för den svenska samhällsdebatten då det manar fram blind snålhet hos den andra sidan.

Annons
Annons
Annons