Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Alla har inte råd med sportlovet

Snart börjar sportlovet. Vad länets unga gör på ledigheten beror till stor del på hur mycket pengar deras föräldrar har. För en del familjer kan en kostnad på några hundra kronor vara en utgift svår att klara av.

Alla lov är känsliga för barn från familjer med dålig ekonomi.

– När skolan stänger stänger också servicen runt barnen, förklarar Lena Holm, generalsekreterare på Majblommans Riksförbund.

Just sportlovet är extra känsligt, berättar hon. Att åka bort på sol- eller skidsemester har blivit en norm, ändå stämmer inte den bilden in på majoriteten av svenska familjer.

– Faktum är att de flesta är hemma. Föräldrarna måste jobba, säger Lena Holm.

Kommunerna ordnar ofta sportlovsaktiviteter till vad många skulle kalla en låg ersättning. Men för en barnfamilj som lever på socialbidrag kan en utgift om 50 kronor om dagen plus matsäck till lunch och kanske bussbiljett vara svårtacklad.

Lena Holm tar ett exempel: En ensamstående förälder med ett barn som lever på socialbidrag har omkring 7000 kronor att leva på efter att hyran är betald. Då blir 50 kronor om dagen i fem dagar en utgift som är svår att klara av.

Majblommans Riksförbund ger pengar till barn som behöver. För att få bidrag måste föräldrarna skicka in en ansökan. NA har tagit del av flera ansökningar, och det är långt ifrån några Sälen-resor för tiotusenstals kronor familjerna ber om. Ansökningarna handlar istället om önskningar som de här: att kunna göra en dagsutflykt tillsammans, kunna köpa barnet en ny vinterjacka eller låta barnet få gå på en aktivitet.

Barnen i Örebro län är bland Sveriges mest utsatta vad det gäller barnfattigdom, enligt Rädda Barnens senaste mätning. I länet är över 12 procent av barnen fattiga. Bara två län har en värre situation: Skåne och Södermanland.

Undersökningen visar också att fattigdomen är ojämnt fördelad. Att ha en ensamstående förälder eller föräldrar med utländsk bakgrund innebär en ökad risk för fattig uppväxt.

Karin Fyrk på Rädda Barnen förklarar vad en sådan kan innebära:

– Statistiken visar att familjer med svag ekonomi också har sämre möjligheter på andra plan. Barnen löper en ökad risk för att till exempel bli mobbade och för att få en bristfällig utbildning. De får sämre livsvillkor än andra barn.

Hon fortsätter:

– Rädda Barnen vill att samhället har strukturer för att fånga upp de här barnen. Vi kan inte nog understryka vikten av gratisaktiviteter under till exempel sportlovet. Utrustningsfrågan är viktig att inte glömma.

I Ludvika har Rädda Barnen startat ett skridskotek. Där kan den som vill lämna in skridskor som barnen kan låna gratis. I Örebro kommun ökade antalet barnfamiljer som lever på socialbidrag 2011 med 62 hushåll, en ökning på 5,4 procent.

Chefen för område Försörjning och arbete är bekymrad:

– Vi kommer att jobba för att vända detta. Jag kommer precis från ett seminarium om barnfattigdom, säger Daniel Jansson och fortsätter:

– Den bästa lösningen för att få bort barnfattigdomen är att föräldrarna kommer i arbete.

Annons
Annons
Annons