Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Kumla och Lekeberg toppar skattehöjarlistan

+
Läs senare

Det är en bit kvar till skattetoppen på drygt 35 kronor per intjänad hundralapp, men Kumla och Lekeberg toppar i alla fall listan över de som höjer skatten mest 2017.

Lekebergs kommunfullmäktige tänker höja skatten med 1 krona och höjer därmed mest i hela landet.

Kommunfullmäktige i Kumla när budget för 2016 tas. Nästa år höjs skatten med 80 öre.

Skattebetalarnas förening räknar med att knappt 40 kommuner kommer att höja kommunalskatten 2017. I Örebro län är det tre kommuner som höjer skatten. Nora, Lekeberg och Kumla. En sänker och det är Ljusnarsberg.

Lekeberg ligger i topp i landet med sin höjning på en krona från dagens 21,43 till 22,43. Tillsammans med landstingsskatten landar den totala kommunalskatten blir då 33,98. Kumla hamnar på fjärdeplatsen i landet med en höjning på 80 öre. Den totala kommunalskatten blir där 33,15.

Sofia Linder, chefsekonom på Skattebetalarnas förening, förklarar att riksnittet för kommunalskatten nästa år ser ut att höjas mariginellt och landa på cirka 32,15 kronor.

–Det är färre kommuner än förra året som höjer skatten. Många har räddats av de 10 miljarder som regeringen skjuter till kommunerna genom fördelning av skattesystemen, säger Sofia Linder.

–Även om skattehöjningen kan te sig beskedlig är det sammantaget stora delar av lönen eller pensionen som går bort i kommunalskatt. Det minskar det egna konsumtionsutrymmet. De kommuninvånare som drabbas förhållandevis hårdast är de som har låga inkomster eller lever på pension eftersom kommunalskatten är proportionell och inte progressiv.

Hon förklarar att det finns alternativ till skattehöjningar och ökade statsbidrag. Det handlar om att kommunerna är sparsamma och löpande ser över sina utgifter, men också i högre grad prioriterar och effektiviserar.

Skattebetalarnas förening har kartlagt och jämfört kommuner med liknande befolkningsstorlek. Om de kommuner som har höga kostnader inom områden som inte berör välfärdens kärna (politisk verksamhet, kultur- och fritid och infrastruktur) sänker kostnaderna till samma nivå som den genomsnittliga kostnaden i jämförbara kommuner uppstår en betydande besparingspotential.

– Vi har identifierat en besparingspotential på 10 miljarder kronor utanför kommunernas kärnverksamhet. Det finns en besparingspotential i många kommuner på politisk verksamhet, kultur- och fritid och infrastruktur. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har inom grund- och gymnasieskolan samt äldreomsorgen identifierat effektiviseringspotential på ytterligare 20 miljarder.

Så här ser det ut för Lekeberg och Kumla enligt Skattebetalarnas förening:

Bland de 63 kommuner (5 000 -10 000 invånare) som Lekeberg jämförs med faller Lekeberg ut som en av dem med lägst besparingspotential inom de tre verksamhetsområdena, 240 kronor per invånare eller 1,8 miljoner kronor.

Kumla ligger bland de 39 kommuner som har mellan 20 000-30 000 invånare. Kumla har en besparingspotential på 1 790 kronor per invånare, cirka 38 miljoner, och ligger bland de med störst besparingspotential i sin kommungrupp.

Fakta Skattebetalarnas förening:

Är en politiskt oberoende medlemsorganisation med cirka 50 000 medlemmar.

Arbetar för lägre skatter och minskat slöseri med skattepengar.

Studerar effektivitet med skatt och besparingspotential inom kommunsektorn.

Källa: Magnus Krantz t f kommunikationschef, Skattebetalarnas förening.

Vad tänker du om att Lekeberg och Kumla ska höja skatten?

Lekebergspolitiker är inte oroliga för skattehöjning

Lekebergsalliansen har egen majoritet och kommer att få igenom skattehöjningen och sitt budgetförslag (som NA tidigare skrivit om) i kommunfullmäktige den 28 november.

–Vi gör skattehöjningen för att bibehålla och utveckla den goda kvalité vi har i kärnverksamheten. Responsen från medborgarna är att de tycker det är bra att vi satsar på kvalitét. Det är ingen som hört av sig och säger att en krona är för mycket, säger Wendla Thorstensson.

Senast en kommunalskattehöjning gjordes i Lekeberg var 2008. Då handlade det om 20 öre. Sedan dess har befolkningen ökat till i dag 7 668 invånare. Befolkningsökningen är en orsak till att skatten behöver höjas då kraven på kommunal service, bland annat förskolor, skolor och äldreomsorg stadigt växer. 435 miljoner kronor ska fördelas 2017 och ett överskott på 8,7 miljoner budgeteras vilket motsvarar 2 procent av skatter och bidrag.

Wendla Thorstensson (C) menar att skattehöjningen krävs för att finansiera en god kärnverksamhet i Lekebergs kommun. Arkivfoto: NA

– Vi har också sett att budgeten varit underfinansierad tidigare och vi har tagit till oss råden från SKL:s analysgrupp, säger Wendla Thorstensson (C), kommunstyrelsens ordförande.

På kommunstyrelsens möte i tisdags reserverade sig Socialdemokraterna till förmån för ett eget budgetförslag (som NA skrivit om tidigare). Men de är överens med majoriteten om att skattehöjningen behövs och att förstärka vård- och omsorgsnämndens budget 2017. Socialdemokraterna vill även satsa på barnomsorg på obekväm tid, mer öppet bibliotek och ge ytterligare pengar till fiberutbyggnad.

Framtidspartiet i Lekeberg deltog inte i beslutet i tisdags men enligt Kerstin Leijonborg kan de tänka sig en lägre skattehöjning och återkommer därför med ett eget förslag. Sverigedemokraterna deltog inte heller i beslutet utan återkommer i kommunfullmäktige.

Tänkte inte på topplista när höjningen kom på tal

Andreas Brorsson (S), Mats Hellgren (M) och Katarina Hansson (S) presenterade budgetförslaget för 2017. Skattehöjningens storlek finns det olika bud om i Kumla, men inte att det behövs en höjning.

Det är höjningens storlek som är diskussionsämnet bland Kumlas politiker - inte om det behövs en skattehöjning.

I veckan sammanträdde kommunstyrelsen i Kumla. Den tyngsta punkten på dagordningen var budgeten för nästa år.

Med egen majoritet i kommunstyrelsen röstade socialdemokraterna och moderaterna fram sitt gemensamma förslag till ramar för den kommunala ekonomin nästa år. De omfattar inte minst budgetökningar för nämnden för livslångt lärande, vars budget plussas på med 30 miljoner kronor nästa år.

– De önskemål vi mött under budgetprocessen är ännu större, men det är det här vi har valt att prioritera nu, säger Katarina Hansson (S), kommunstyrelsens ordförande.

Men de pengar kommunen har att röra sig med i dagsläget skulle inte räcka till så därför föreslogs en skattehöjning med 80 öre.

Även i oppositionspartiernas budgetförslag fanns en skattehöjning med, men med andra belopp. Medan Vänsterpartiet ville höja med 1,30 kronor nöjde sig Liberalerna, Centern och Kristdemokraterna med 50 öre.

– Det är ju storleken på skattehöjningen som skiljer, säger Katarina Hansson.

Hon ser trots de skillnaderna en större samsyn mellan de olika partierna i Kumla.

– Det här året har oppositionspartierna ställt sig bakom merparten av de nio förslag till beslut som ingår i budgetmotionen, säger hon.

Att Kumlas skattehöjning är något som skulle leda till att kommunen hamnade högt upp på årets skattehöjarlista är inget Katarina Hansson, ens har reflekterat över.

– Den listan talar ju inte alls om vilken nivå man låg på innan, säger hon.

Kumla har länge stoltserat med att ha lägst skattesats i Örebro län, men så blir det inte längre.

– Men vi tänker på hur vi ligger till i förhållande till jämförbara kommuner och våra grannkommuner, säger Katarina Hansson och konstaterar att då ligger Kumla fortfarande förhållandevis bra till.

Annons
Annons
Annons