Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Från plats 213 till 31 i kunskap

Ljusnarsberg har klättrat 182 steg i rankinglistan över niondeklassarnas studieresultat. Från plats 213 till 31. Ett glädjefullt resultat konstaterar rektorn Ewa Wikström.

Förberedelse pågår. Just nu förbereds niorna inför nationella proven i matte. Ksenija Sukic lär eleverna Johnnie Eriksson, Simon Torstensson och Johanna Canneryd mer om sannolikhet.

Nyligen berättade NA att Ljusnarsbergs niondeklassare har de bästa studieresultaten i samtliga skolämnen i länet. Detta efter att Sveriges kommuner och landsting presenterat sin årliga rapport ”Öppna jämförelser – Grundskola 2011”.

Ewa Wikström, rektor på Kyrkbacksskolan, är mycket glad över det positiva resultatet.

– Varje år är olika, och den här gången hade vi många elever som ville nå långt, säger hon.

85,7 procent av de elever som gick ut grundskolan 2010 gick också vidare till gymnasiet. Endast en elev gick vidare till IV-programmet.

Det studieresultat som förbättrats mest är inom matematiken.

Enligt 2010 års rapport fick endast 56 procent av eleverna godkänt i ämnet, medan 81,7 procent av eleverna fick godkänt 2011.

Även i svenska och engelska ökade resultatet, men inte i lika stor utsträckning.

Att resultatet kan skilja så mycket beror till viss del på att skolan har ganska få elever.

– Det blir väldigt tydligt så fort någon inte klarar av att få godkänt, säger Wikström.

– Det är många olika faktorer som spelar in vad gäller det positiva resultatet.

Det säger Ksenija Sukic, som är både matematiklärare och matematik-utvecklare i kommunen.

I klassrummet råder febril aktivitet. Den här dagen ska klass 9B lära sig mer om begreppet sannolikhet. Ksenija Sukic gestikulerar och pratar inlevelsefullt om ämnet. För att fånga elevernas intresse plockar hon alltid fram exempel kopplat till deras intressen.

Ksenija har arbetat som matematik- och fysiklärare i arton år, tolv år på Kyrkbacksskolan och dessförinnan i sex år i Bosnien.

Hon beskriver sig själv som en engagerad och positiv pedagog som bryr sig om elevernas resultat och utveckling.

– Jag ställer höga krav på eleverna och visar att jag tror på dem. Det lyfter dem.

För Ksenija är det viktigt att eleverna får känna sig delaktiga. Vid varje terminslut får de därför utvärdera hennes lektioner.

– Det utvecklar både mig som pedagog och deras utbildning om jag kan hjälpa dem på det sätt de själva känner att de lär sig bäst på.

Fjolårets goda resultat beror till viss del på en bra, grundläggande pedagogik och en bra specialundervisning, tror hon.

– Vi hade väldigt få elever med koncentrationssvårigheter eller någon annan diagnos. Och nästan alla fick den hjälp de behövde.

Ksenija hade också fått följa eleverna från årskurs sju, vilket gjorde det lättare att bedöma hur de låg till och vilka insatser som krävdes för de skulle klara matematiken.

– Ju tidigare man kan sätta in insatser desto lättare är det för eleverna att få ett bra resultat.

Det goda resultatet speglar också av sig i gymnasievalet. Inte en enda av de el ever som gick ut nian 2009 sökte till det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Av 2010 års elever var det i stället flera stycken som valde just det programmet.

Även om resultatet den här gången var bra finns det mer att önska. Mycket styrs dock av den ekonomiska situationen i skolan.

– Jag hoppas också att vi ska bli bättre på att engagera föräldrar, att vi tillsammans hjälper varandra att dra mot samma mål. Lärarhögskolan måste bli bättre och lärarnas status måste höjas. I klassrummet formas framtidens samhälle.

Engagerad. Matteläraren Ksenija Sukics engagemang i klasrummet är stort.

Matematikelever. Linn Hansson, Emelie Samuelsson och Erik Lind.

Annons
Annons
Annons