Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Äldsta masugnen finns i Moshyttan

Är Moshyttan verkligen Sveriges äldsta masugn? Ja, förmodligen – i alla fall om man får tro ett forskarlag från Umeå universitet – som nu ger den bortgångne Noraarkeologen Allan Wetterholm rätt.

Hade rätt. Noraarkeologen och hedersdoktorn vid Örebro universitet Allan Wetterholm som gick ur tiden 2004 gjorde på 1990-talet häpnadsväckande tidiga dateringar av Moshyttan och visade att masugnsdriften där startade redan runt 1000-talet. Dessa resultat bekräftar nu ett forskarlag från Umeå universitet med helt andra metoder och sedimentprover från sjöarna runt omkring Arkivbild: HÅKAN EKEBACKE

Med hjälp av sedimentprover slår forskarna nu fast de mycket tidiga dateringar av Moshyttan som Noraarkeologen Allan Wetterholm gjorde på 1990-talet.

– Vi kan bekräfta att verksamheten började runt 1000-talet, och att det ligger inom det intervall som Wetterholm själv hade, berättar Richard Bindler, geokemiprofessor och forskningsledare.

Den outtalade ”kampen” som Sveriges äldsta masugn har stått mellan Moshyttan i Nora och Lapphyttan i Norberg. När Lapphyttan grävdes ut på 1980-talet och visade sig vara från 1200-talet kom det som en sensation, och Lapphyttan blev i ett trollslag ”Sveriges äldsta masugn”. Snart skulle Noraarkeologen Allan Wetterholm komma med ännu mer häpnadsväckande dateringar av Moshyttan – en liten byhytta två en halv mil nordväst om Nora – som visade att den var igång redan under 1000-talet (ca 960+-60).

Ifrågasattes

Men Allan Wetterholms dateringar blev ifrågasatta av den etablerade forskarvärlden. Dels för att han använde en ny metod inom kol14-dateringen, dels för att dateringarna var så osannolikt tidiga. Än i dag anser de flesta forskare och arkeologer att hyttdriften i Sverige kom i gång under 1200-talet, möjligen sent 1100-tal.

Men forskarlaget från Umeå ställer sig nu bakom Allan Wetterholm och hans resultat. Med tre sedimentkärnor från lika många småsjöar runt Moshyttan slår de fast att hyttdriften på platsen av allt att döma började under tidsperioden 1000-1100. De har upptäckt att nivåerna av metall- och kolpartiklar i sedimentet ökar vid just den tiden. Det beror enligt Bindler förmodligen på att masugnen i Moshyttan då kommit igång.

– Vi får ökningar av bly och zink som inte kan förklaras av naturliga faktorer.

Partiklarna kan ha kommit via bäckvattnet från slaggen vid hyttan och via masugnsröken och hamnat i bottensedimentet i Fickeln, den sjö som ligger närmast nedströms hyttplatsen. Kolpartiklar bildas även av skogsbränder, svedjebränning och liknande, men då ser det ut på ett annat sätt, förklarar han.

– Här har vi två av varandra oberoende bevis, att metallerna ökar samtidigt som träkolpartiklarna ökar.

Dessutom visar nu också pollenanalysen så långt som forskarlaget kommit att det fanns människor och tamdjur på skogsbete i Moshyttan redan under 500-600-talet.

– Så vi tror att Allan Wetterholm hade rätt. Hans metod att datera kol i järn och slagg används dessutom ganska flitigt nu för tiden, men då var den ny och ifrågasatt, säger Richard Bindler.

Är Moshyttan äldre än Lapphyttan?

– Ja, vi tror att Moshyttan kan vara äldre.

Fotnot: Allan Wetterholm gick ur tiden 2004, 90 år gammal. Några av hans böcker är ”Medeltid och förändringstid i en Bergslagssocken. Det medeltida Noraskog” (1993), Masugnsstudier inom Nora bergslag (1999) och Bergsmans mödor (2003).

Så går sedimentforskningen till

Forskarlaget borrade i vintras upp provkärnor ur bottensedimentet på sjöarna Mosjö källa, Fickeln och Kramptjärn runt Moshyttan. Kärnorna analyseras kronologiskt ur tre perspektiv:

Geokemin. Avslöjar spår efter olika metaller. Här kan forskarna avgöra när människor börjar med någon form av bergs- och metallhantering.

Pollenanalys. Går ut på att identifiera och räkna pollen. Visar landskapets påverkan och användning genom tiderna, när människor för första gången brukar marken och andra spår av mänsklig tamdjursaktivitetet, exempelvis skogsbete.

Träkolet. Ger landskapets brandhistoria och tidpunkten för när bergsbruket börjar. Kolpartiklarna ökar och tätnar när de första hyttorna kommer igång, partiklarna sprids via masugnsröken och sjunker ned i bottensedimentet.

Forskningsprojektet i Moshyttan görs av institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och leds av professor Richard Bindler i samarbete med professor Ulf Segerström och doktorand Jon Karlsson.

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons