Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Polisen om banderollen: "Det blev tokigt"

Örebro slott, en delfin och en regnbåge med texten ”Inga fascister på våra gator”. Polisen bedömde det som hets mot folkgrupp under en timme på torsdagen.

Niclas Persson, demonstrant och toppolitiker för Miljöpartiet i Örebro, misstänktes i torsdags för brottet hets mot folkgrupp. Orsak: Han hade hängt upp banderollen med det antifascistiska budskapet under Sverigedemokraternas möte på Våghustorget.

– Om han känner sig kränkt är det bara att beklaga, men det är sådant här som kan hända när det fattas snabba beslut, säger Peter Springare, polisens förundersökningsledare och den som fattade beslutet om att banderollen kunde falla under brottet hets mot folkgrupp.

– Man kan inte ha facit i hand i alla lägen, säger han.

Följande hände: Niclas Persson hängde upp banderollen på Krämarhuset. Polisen begav sig dit för att ta ner den.

– Vi tänkte att ett tänkbart brott kunde vara hets mot folkgrupp, men snart såg jag att det inte rymdes inom den tredje rekvisitdelen (se faktaruta), säger Peter Springare.

Han tog då beslutet att häva brottsmisstanken, men hann inte berätta det för poliserna på plats före de grep Niclas Persson.

Efter demonstrationen ville Niclas Persson få tillbaka banderollen. Det fick han inte. Istället informerade polisen honom att han var misstänkt för brottet hets mot folkgrupp och att han skulle legitimera sig. Det gjorde Niclas Persson inte och därför greps han.

Efter några minuter fick Peter Springare kontakt med poliserna på Våghustorget och kunde meddela att Niclas Persson inte längre var misstänkt för hets mot folkgrupp. Då släppte poliserna honom.

På fredagen anmälde Niclas Persson poliserna för tjänstefel.

– Det som oroar mig mest är att polisen använder ogrundade misstankar mot människor som är motståndare mot Sverigedemokraternas politik, säger Niclas Persson.

Hur menar du? Skulle polisen ha en politisk agenda?

– Nej, men jag tror att polisen stirrar sig blind på uppdraget att skydda Jimmie Åkessons yttrandefrihet och att det går ut över andras rätt att yttra sig. Risken är att det till slut bara blir Jimmie Åkesson yttrandefrihet kvar, säger han och fortsätter:

– Det här är uppenbarligen inte normalt polisarbete när polisen inte kan skilja på vad som är hets mot folkgrupp och vad som inte är det.

Även polisen har olika syn på fallet. Ted Esplund, biträdande polisområdeschef, tar avstånd från hanteringen av ärendet:

– I det här fallet blev det tokigt, säger han och fortsätter:

– Nu ska vi ha en utvärdering, vad som blev rätt och vad som blev fel. Vi är en lärande organisation.

Så säger lagen om hets mot folkgrupp

Brottsbalkens paragraf 16 kapitel 5 reglerar vad som är hets mot folkgrupp.

För att det ska vara hets mot folkgrupp krävs att tre punkter är uppfyllda:

1) Hot eller uttryck för missaktning.

2) Det ska ske i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids.

3) Det ska rikta sig mot en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Annons
Annons
Annons