Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

"Vi måste behandla dem medmänskligt"

– De flesta vill inte komma hit och tigga, de vill ha ett enkelt jobb, konstaterar Thomas Hammarberg, ordförande för regeringens kommission mot antiziganism.

De runt 80 deltagare som letat sig till Adolfsbergsgården den här lördagen bjöds på ett fullspäckat schema.

Värdighet här – förändring där, var temat för konferensen som belyste EU-migranternas situation, inte bara i Sverige utan även i hemländerna. Först ut bland talarna var Europarådets förre kommissionär för mänskliga rättigheter och nuvarande ordförande för kommissionen mot antiziganism Thomas Hammarberg.

– Det här är en minoritet som står utanför samhällena och som diskrimineras. Det räcker inte att bara titta på de enskilda fallen vi har framför oss, vi måste ha ett större perspektiv. Det måste ske en förändring i hemländerna, konstaterar han.

Hans erfarenhet visar att det är många EU-migranter som kommer till Sverige som inte vill stanna här. De kommer för att tjäna lite pengar för att kanske kunna reparera sina hus där hemma eller liknande.

– Vi måste behandla dem medmänskligt när de är här, säger Hammarberg som vill se en förändring i migranternas hemländer men även på EU-nivå.

Samtidigt trycker han på vikten av att erbjuda dessa människor härbärge och möjlighet till akut sjukvård vid behov under tiden de är i Sverige.

Rickard Klerfors, från Hjärta till hjärta, har bott i Rumänien i elva år och länge varit engagerad i hjälporganisationen.

– Det är ofattbart för oss att det finns människor i Europa som inte har någon identitet, säger han och konstaterar att det är faktum för många romer.

Ett problem är att många romska kvinnor föder barn hemma vilket innebär att de aldrig får några papper, aldrig får några identitetshandlingar och de hamnar således utanför samhället. Klerfors jämför romerna i Rumänien med de kastlösa i Indien.

– Vi har funderat mycket på vad som är problemet? Här finns en utmaning för oss i det civila samhället att gå från passivt stöd till att bli en aktiv part för att få till en förändring, säger han.

De punkter som det måste jobbas med, på plats i Rumänien, är enligt Klerfors utbildning, hälsa, försörjning och boende.

– Man har gjort en del insatser men problemen fortsätter. Romerna äger inte sin mark och sina hus, i många fall har de bott på samma plats i flera generationer, säger han.

Som lagen ser ut ska de som har bott på samma plats i 25 år ha besittningsrätt till marken men enligt Klerfors är det ingen som informerar romerna om deras rättigheter.

– Det förekommer fortfarande avhysningar och rivningar av hus, konstaterar han.

Annons
Annons
Annons