Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det ”omöjliga” med att göra gott

Kan ett samhälle retroaktivt gottgöra systematiska övergrepp och missförhållanden? Inte utan problem och risker, konstaterar Örebroforskaren Malin Arvidssoni en ny avhandling.

Annons

På fredag disputerar Arvidsson på Örebro universitet med sin avhandling om statlig gottgörelse för två mörka avsnitt i svensk historia:

De ofrivilliga steriliseringarna och vanvården av omhändertagna barn.

– Som forskare är jag intresserad av historiebruk i olika sammanhang. När jag hade sett dokumentären ”Stulen barndom” på tv började jag skriva om uppväxt på barnhem.

– Avhandlingen blev sedan en fördjupning i hur ersättningslagarna kom till.

Arvidssons avhandling ger en historisk bild av hur retroaktiv gottgörelse vuxit fram, både ur ett internationellt och nationellt perspektiv.

– Ekonomisk gottgörelse till individer har sitt ursprung i tiden efter andra världskriget.

De två ersättningslagar som Malin Arvidsson har avhandlat är de två första exemplen på särskild lagstiftning om gottgörelse till en viss grupp. Och båda har drivits fram genom journalistiskt arbete, som i sin tur väckt ett politiskt intresse.

– Redan på 1980-talet hade enskilda individer väckt krav på ersättning för ofrivillig sterilisering. Men det var inte förrän efter en artikelserie i Dagens Nyheter 1997 som Steriliseringsutredningen tillsattes.

Utredningen ledde till ersättningslagen, som trädde i kraft 1999, och som gjorde det möjligt för tusentals kvinnor och män att kräva kompensation.

I fallet med vanvård på barnhem satte en norsk process och den svenska tv-dokumentären ”Stulen barndom” från 2005 igång en händelsekedja som resulterade i Vanvårdsutredningen och sedermera ersättningslagen 2013.

Fokus för båda utredningarna var att klarlägga statens ansvar, snarare än att lägga ansvar på enskilda individer och deras handlande.

– Frågan om enskilda individers ansvar kom upp igen när man förberedde lagarna, men var inte i fokus under utredningsarbetet.

63 000 svenskar, varav93 procent kvinnor, steriliserades, ofta med tvång, mellan 1935 och 1975. Därefter avskaffades tvånget i steriliseringslagen.

2 042 personer ansökte om den fastslagna ersättningen på 175 00 krornor, 1 591 ansågs berättigade.

Ersättningen för vanvård av barn gäller personer som var placerade någon gång mellan 1920 och 1980. Av de 5 286 personer som ansökt om ersättningen på 250 000 kronor har 2 183 beviljats. Alla ansökningar har emellertid inte hunnit behandlas ännu.

Gottgörelsens stora dilemma är gränsdragningarna, menar Malin Arvidsson.

– Det finns en dubbelhet i att politiskt besluta om en lagstiftning, som sedan följs av att det i en nämnd sker en bedömning av individers trovärdighet. Det innebär ett inbyggt dilemma. Att nekas ersättning riskerar att bli ett upprepat övergrepp.

Är uppdraget omöjligt?

– Åtminstone väldigt svårt. Sedan kan man dra olika slutsatser av det. Vissa menar att man ska ”låta det förflutna vara förflutet” och inte ge gottgörelse för historiska orättvisor. Men man skulle också kunna tänka sig andra former av kompensation.

Gränsen vid 1980 är ett av flera kriterier i ersättningslagen för vanvård på barnhem som har kritiserats.

– Personligen tycker jag att gränsen är godtyckligt satt. Samtidigt visar den på att uppgörelser med det förflutna förutsätter någon sorts avgränsning i tid. Men var gränsen ska dras är långtifrån självklart och har blivit föremål för mycket debatt.

Lagarna är grundade på ett frivilligt, moraliskt ansvarstagande av staten, snarare än en juridiskt ansvar. Besluten kan inte överklagas och lagarna beskrivs som undantag som inte kan användas som prejudicerande argument för andra grupper.

Tar inte det lite udden av det goda i gottgörelsen?

– Det visar på dubbelheten igen. Förslag om gottgörelse till andra grupper har avslagits. De som lobotomerades under 1940- och 50-talet nekades, precis som de som utsattes för kariesexperimenten vid Vipeholmsanstalten på 1940-talet.

Mellan 1972 och 2013 var sterilisering ett villkor vid byte av juridiskt kön. Över 160 personer har sökt skadestånd för detta, men nekats med hänvisning till att steriliseringen vid tillfället beslutats i ”laga ordning”.

Upprepas därmed samma sak igen?

– Det understryker att dessa ersättningslagar är ovanliga, men också hur omstridda de här frågorna fortfarande är. De allra flesta tar idag avstånd från rashygieniskt motiverad sterilisering, men vem som har rätt att bli förälder är ständigt under förhandling.

FOTNOT: Kariesexperimenten på Vipeholm innebar att intagna vid anstalten för utvecklingsstörda i Lund åren 1945–1955 matades med en speciell kariesprovocerande kola, i forskningssyfte.

Annons
Annons
Annons