Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

"Fel" Paulinho fick sista ordet

Att Paulinho vänder ut och in på motståndarnas försvar, och dessutom blir segerskytt, är ett scenario som jag tror att alla ÖSK:are hade jublat glatt åt.
Precis så blev det också på Rambergsvallen.
Felet var att matchvinnaren varken heter Guará i efternamn eller spelar i ÖSK.

”Det finns bara en Paulinho” skrek speakern ut över hela Hisingen när Häckens egen brasse elegant vände bort Almebäck innan han placerade in segermålet med fyra minuter kvar.

Sann Göteborgs-humor, men det hade varit ännu mer humoristiskt om ÖSK:s Paulinho hade svarat på uppropet med att sätta en kvittering i slutminuten.

Nu blev det inte så. ÖSK-brassen fick sin vana trogen mest löpa och skapa ytor för sina medspelare. Ändå var han ytterst nära att redan efter fem minuter visa hela publiken att det visst finns ytterligare en Paulinho.

Språngnicken var värd ett bättre öde, men var också det enda som var värt att återberätta från gästernas första halvlek som jag faktiskt vill kalla den sämsta i år.

När Häcken irrade runt som ilskna getingar och vann allt som gick att vinna stod svartvitt på hälarna med mössan i handen och agerade bolltittare.

3-0 till Häcken i paus hade inte varit orättvist på något sätt. En sådan som Josef Karlsson hade till exempel fyra klara chanser och längst fram gjorde store och starke Ranégie lite som han ville med en allt mer frustrerad Almebäck.

Mittbacken balanserade då hela tiden på en hårfin gräns till ett gult kort vilket hade gett avstängning i nästa match. Men Martin Ingvarssons hade en högre toleransnivå än vad Martin Strömbergsson hade mot Bedoya i Kalmar-matchen. Det var nog tur det.

ÖSK ska ändå ha all heder för sin andra halvlek där man faktiskt vaknade upp ur dvalan och bjöd på ett spel som liknade det vi är vana vid att se på Behrn arena. Ramträffarna från Astvald och Porokara var ett tydligt besked att gästerna var på gång. Men den här gången fick ”fel” Paulinho sista ordet och såg till att ÖSK lämnade ännu en naturgräsmatta utan tre poäng. Vägen ut i Europa har därmed blivit betydligt smalare och mer svårkörd efter Elfsborgs kross hemma mot Åtvidaberg. Knallarna hack i häl nu, bara två poäng bakom svartvitt.

För Häcken innebär segern att laget kom ett stort steg närmare att kunna kvittera ut ett nytt allsvenskt kontrakt nästa år. I omklädningsrummet efteråt sjöng och dansade man till Bob Sinclairs ”Be in love generation” innan det klassiska segerdängan ”Vi som är från Göteborg åker aldrig hem med sorg” tog vid.

Ironi på hög nivå eftersom att den svulstiga klubbhymnen innan matchen tydligt basunerar ut budskapet i texten att Häcken minsann är från Hisingen och inget annat.

Så olika kan man också se på saker och ting.

Annons
Annons
Annons