Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Floppen kan ta Kif till toppen

Tre poäng och en snygg fjärdeplats i allsvenskan. När Kif Örebro på årets varmaste lördagseftermiddag bestämde sig för att börja leva upp till sina förväntningar var det till slut rätt spelare som visade vägen.
Man behöver inte vara ett matematiskt geni, inte ens ha klarat av matematik A på komvux eller i gymnasiet, för att se varför Kif Örebro varit bra men inte tillräckligt bra för att blanda sig i toppstriden.

Annons

Inför lördagsmatchen mot AIK hade Kif bara gjort elva mål på åtta omgångar. Laget som satsar offensivt, både i målsättning och spelsystem, har haft just anfallsspelet som största problem under hela våren.

Kopparberg/Göteborgs Linnea Liljegärd hade på egen hand gjort lika många mål (på 19 avslut) som samtliga Kif Örebros spelare tillsammans. Tittar man i tabellen där Kif poängmässigt nu utmanar topplagen så är det fortfarande en lång väg kvar till samma klass på anfallsspelet som konkurrenternas.

.

Ettan Umeå har 22, tvåan Göteborg 27, trean Linköping 20, femman Malmö 31. Trots mängder med chanser och en försäsong med 30 mål har säsongsinledningen av allsvenskan blivit allt annan än ett fyrverkerie framåt för Kif Örebro. Matchen mot AIK kan ha varit den som väckte monstret, som fick isen att lossna runt lagets kanske viktigaste spelare.

Sanna Talonen är stjärnan som värvades för att göra mål. För att vara en light-version av Marta eller Lisa De Vanna. Med bara ett mål på åtta matcher och hjärnspöken som hade fått Ghostbusters att jobba övertid såg den finländska anfallsstjärnan ut att bli en floppvärvning.

Mot tippade topplaget AIK hittade hon sig själv igen. Kyligt vinklade hon ner nicken i backen till 1–0 och behärskat överarbetade hon inte i friläget till 2–0.

Ska Kif Örebro utmana för topp fyra under en hel säsong krävs det att Sanna Talonen gör mål i varje match. Åtminstone nästan.

Jag hoppas hon vaknade nu. I sådana fall kan jag ta hennes försovning de två första månaderna.

För AIK sätter jag ett stort frågetecken. Jättetalangen Louise Fors dribblade nästan bort sig själv varje gång hon fick bollen och fixstjärnan Laura Österberg Kalmari är långt ifrån lika bra som hon var innan hon fick barn. Nej, roligast att se förutom Talonens återkomst var annars AIK-herrarnas sportchef Björn Wesströms lille son springa och kicka på en boll samtidigt som han sjöng ”Hammarby, Hammarby, Hammarby”.

Tyvärr känns det lika tragiskt varje gång jag besöker Skytteholm för att se en dammatch. Publikintresset är totalt kört i botten och den personen som lyckades krydda på publiksiffran från typ 80 till närmare 300 pers gjorde förmodligen AIK:s bästa insats den här helgen.

Inte heller Kif-tränaren Richard Holmlund var vidare nöjd med anläggningen:

– En jävla skitanläggning. Vi får ju åka halvvägs till Arlanda för att byta om i risiga omklädningsrum.

Extra kul också att se hur AIK-spelarna valde att värma upp i skuggan inför matchen, medan Kif sprang ut i den 25-gradiga solen och startade förberedelserna. Redan där var det psykologiska spelet i gång och säkert en stor del av matchen vunnen.

Förmodligen är det bara Umerå IK som har ett mer uthålligt lag i allsvenskan än Kif Örebro. Ju varmare matcherna blir, och ju mer konditionen sätt på sin spets, ju mer gynnas Kif med spelare som Susanna Lehtinen, Sanna Talonen och Edda Gardarsdottir av det.

Så just nu drivs Kif Örebro framåt på ett finländskt uppvaknande, men också på solenergi.

Annons
Annons