Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sviten bruten - bra för ÖSK och fansen

Annons

ÖSK:s svit av förlustfria matcher är bruten.

Tråkigt? Inte alls. Det är skönt för ÖSK-supportrarna och bra för laget.

Under de senare veckorna har ÖSK blivit månadens smak i Fotbolls-Sverige. Metamorfosen från spottkopp är remarkabel. Det är inte bara Lasse Anrell på Rosa bladet som när en fäbless för svart och vitt. Numera har alla lärt sig att älska ÖSK. Jag vill mena att det inte har varit bra för ÖSK-spelarna som kollektiv eller ÖSK-spelet som fenomen.

Du ska som bekant sällan tro på hypen. Speciellt inte den som handlar om dig själv.

I Malmö fick ÖSK och Sixten Boström den viktiga påminnelsen.

Jag tvivlar på att laget var förberett för 90 minuters höstkamp när de skred ut på Stadion.

Jag tror i stället att det någonstans i elva ÖSK-huvuden fanns en förhoppning, till och med en tro, att man den här gången skulle slå Skåne med häpnad.

På platsen där föraktet mot ÖSK:s defensivfotboll alltid är hårdast skulle elva ÖSK-huvuden bevisa motsatsen. De elva skulle göra det med vacker och offensiv fotboll.

Bertin Zés utvisning efter drygt 10 minuter drog ett brett streck över fagra drömmar.

När den väldige ÖSK-backen såg rött lämnade han tio lagkamrater bakom sig.

Ingen av dem var inställd på att jobba och slita för varje meter blött gräs.

De tio såg i första halvlek inte ut att ha lust att göra jobbet som krävdes.

Jag har svårt att föreställa mig att lugne Sixten Boström vrålade vett och sans i laget i paus.

Men när spelarna kom ut till andra halvlek så kom de i alla fall till spel.

Kanske hade de tagit till sig påminnelsen om att ÖSK vinner segrar med hårt arbete.

Jag hoppas i alla fall det.

Nu har laget två veckor på sig att hitta en ny laguppställning utan Anttonen, Gerzic och Bertin Zé. Men viktigare är att de hittar tillbaka till spelet som skapade hypen från början.

Det var hårt jobb, modigt passningsspel och en nacke som inte böjs när det går emot.

Sviten som såg ÖSK spela nio raka matcher utan förlust innebar samtidigt att laget tappade tolv poäng i tabellen. Det kallas pyrrhusseger efter den grekiske kung som yppade orden: En sådan seger till, och jag är förlorad.

Alltså en seger som kostar så mycket att det kan vändas till en förlust längre fram.

Jag kan matematik hjälpligt och inser förstås att det är bättre att spela oavgjort än att förlora i fotboll.

Men förlusten i går kan vara den påminnelsen som gör att ÖSK byter oavgjort mot seger i höst.

Annons
Annons