Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Tryggheten bakom ÖSK-succén

”Vi ska följa er till världens ände”, stod det på ÖSK-fansens mäktiga banderoll. Första anhalt är ett okänt resmål i Europa redan nästa säsong. Det är mycket tidigare än klubbens planering. Och långt över min förväntan.

Det var klart redan innan avspark och därför ovanligt uppsluppet. I pressrummet bjöds på tårta och mousserande vin. Eftersom Göteborg var på besök må ni förlåta en dålig ordvits om att ÖSK inledde med att bjuda upp till champagnefotboll. Matchen kan vi annars lämna därhän. Segern understryker bara det rättvisa i årets tabellplacering.

Det var däremot skönt att se den höga publiksiffran, att örebroarna slöt upp till denna sista show innan det nuvarande plastgräset byts ut. Och att samtliga spelare fick ta emot varma hyllningar när de lämnade planen.

Inför seriepremiären var det få som trott på denna succé. Klubben satte visserligen ”topp fem” som målsättning. Men det var exakt samma ambitionsnivå som 2009.

Vi på NA-sporten tippade åtta, stabilt mittenlag, och pekade på frågetecken för målskyttet och de obefintliga värvningarna.

Det paradoxala är att just det senare är en av nycklarna till framgången när vi nu har facit. Till skillnad mot många andra lag har ÖSK i två och ett halvt år jobbat med en i närmast intakt trupp. Unikt i dagens fotboll. Se bara på fjolårsmästarna AIK som i år haft en helt ny startelva. Tränare Boström kritiseras ibland för att ofta använda samma startelva. Men det finns en avgörande plusfaktor i detta som heter samspel och trygghet. Detta tredje Boström-år har detta gett full effekt i poäng.

Med 13 utgående kontrakt och kontraktsbundna nyckelspelare som Alvbåge, Almebäck, Gerzic och Bedoya på intresselistan för omvärlden kommer vintern garanterat bli en prövning för både klubbledning och supportrar. Jag tror det kommer att hända mycket.

Årets tredjeplats borgar ändå för att det finns en mycket stark positiv förväntan inför klubbens kommande agerande.

» ÖSK plumpar inte

Andra faktorer bakom årets framgång: längre mot bottenlagen. Ett topplag har förmågan att vinna på beställning. Oavsett om spelet flyter eller hackar.

» Nordin Gerzics fantastiska utveckling efter VM-uppehållet. Jag var tveksam i våras. Hårdträningen i somras svepte bort alla tvivel. Gerzic har höjt nivån och slipat bort sina dalar.

» Magnus Wikströms trygga backspel. Pålitlig, rejäl, trogen sin uppgift och få misstag. ÖSK kritiseras ibland för att inte hitta lokala förmågor. Vi glömmer då lätt att en spelare som den rutinerade mittbacken faktiskt är en stadens son.

» Den offensiva backlinjen. Det suckas när Samuel Wowoah håller i bollen eller Patrik Anttonen gör en extra dribbling på egen planhalva. Men duon har stått bakom många viktiga mål framåt.

» Förmågan att undvika oavgjort. Endast fyra kryss. Ett lag som Elfsborg har öst in mål framåt – 54 att jämföra med ÖSK:s 40 - men har ändå inte fått samma belöning tabellmässigt. Elva oavgjorda har sabbat.

» Boströms trolleritrick. 14 nollor och bara 29 insläppta mål är ett facit som bevisar slagstyrkan bakåt. Betänk att MFF gjort sex av dessa. ÖSK-tränaren har skaffat sig ett rykte som offensiv förespråkare utan att det gått ut över lagets defensiva kvalitet.

ÖSK har legat i tabelltoppen stora delar av säsongen. Ändå har man inte fått de stora rubrikerna i riksmedia. Spelarkrönikören Henrik Rydström funderade nyligen kring denna orättvisa och såg historiska paralleller till sitt eget Kalmar. Hans analys är att det finns en stor tröghet i omvärldens uppfattning av en klubb. En etablerad schablonbild är svår att radera.

Enda motmedlet: ÖSK måste fortsätta rada upp framgångar. Det arbetet är bara påbörjat.

Men glöm för den skull inte bort att först njuta av årets succésäsong!

Allra sist: Jag har i alla år förfasat mig över den hemska presentationen av ”Rooo-niii Poo-roo-kaa-raa” som speakern tillämpat på Behrn arena. När det nu är slutspelat kom jag på mig själv att redan börja känna lite saknad.

Annons
Annons
Annons