Annons

Annons

Annons

Annons

Ghost bjöd på storslagen scenshow

Vid det här laget torde väl var och varannan människa på denna gröna jord veta vilka dessa satans små gastar är? Om du inte hört någon melodi passera på radio har du säkert sett deras minst sagt iögonfallande munderingar skymta förbi på sociala medier eller i TV-rutan. Det är ju inte precis var dag som man springer på en djävulspåve och ett gäng namnlösa vålnader menar jag. Hur som haver så beträdde de under kvällen Metallsvenskans stora scen för att hålla mässa. En mässa som kanske inte höll toppklass hela vägen men som ändå var roligare än både nattvardsvin och oblater.

Bild: Veronika Ljung-nielsen

Annons

Scenen är dränkt i ljus och rök när inledande Spirit från nya skivan Meliora dundrar ut. Det är rätt mäktigt även fast ljudet är lite avigt och låten i sig inte är en särskilt spännande historia. De namnlösa vålnaderna hamrar taktfast på instrumenten när den tredje satanspåven, Papa Emeritus III, uppenbarar sig med mitra och vit ansiktsmålning. Det är ett storslaget spektakel men det känns ändå som bandet håller tillbaka. Ljudet börjar dock sätta sig när man glider över till From The Pinnacle To The Pit men det är först i Ritual från första, och bästa, plattan Opus Eponymous som man känner av den där styrkan som finns i många av Ghosts alster. Det där soundet som vandrar en hårfin linje mellan pop och ockult rock utan att för den skull tappa fokus och som visar på att Ghost är mer än bara en festlig maskeradfest.

Annons

Annons

Bitar såsom den rätt överskattade grammyvinnaren Cirice och vackra helveteshymnen He Is håller fortet efteråt och att få höra hur publiken vrålar ur sig ”HELL SATAN!” i kioskvältaren Year Zero är självfallet underhållande. Trots det så hade jag mycket hellre avnjutit Satan Prayer och Elizabeth eller utmärkta covers såsom If You Have Ghost och Here Comes The Sun än många andra låtar ikväll. Setlisten är helt enkelt lite tråkig. Sedan är Papas mellansnack något otroligt krystat och långdraget. Exempelvis så pratar han på tok för länge om orgasmer (!) innan avslutande allsångsfesten Monstrance Clock. Tid man kunnat lagt på en extra låt eller två istället för juvenilt tjafs. Synd.

Tack vare en storslagen scenshow och en säker leverans så hamnar Ghost ändå på pluskontot ikväll. Men bättre kan de utan tvekan. Det ska Hin Håle veta.

Annons

Annons

Till toppen av sidan