► UPPDATERAT 16/1: Adolfsbergsskolan avbryter projektet med könsuppdelade klasser

I informationsbrevet som gick ut till vårdnadshavarna framkom att de två klasserna under sex veckor ska delas in "i en klass bestående av tjejer och en klass bestående av pojkar". Detta gäller under alla ämnen utom NO, där klasserna har olika lärare.

– Folk är jättemissnöjda och upprörda. Vi har ifrågasatt det och elever har skrivit om det på Instagram. Vi har tagit upp det flera gånger men de säger bara att vissa tjejer tycker det är jobbigt att redovisa framför vissa killar. Men då tycker jag att det är konstigt att man inte gör något åt de killarna som är taskiga, de kommer ju bara fortsätta, säger Beata.

Två anledningar ligger till grund för beslutet, dels att undersöka om den nya konstellationen kan leda till att fler känner sig mer bekväma under muntliga presenationer, dels för att bryta mönster och få nya perspektiv.

Läs också: Maria Haglund (M): "Örebro behöver få tillräckligt små klasser så att lärarna får förutsättningar att se varje elev"

Den 1 januari 2017 ändrades reglerna om aktiva åtgärder mot diskriminering i diskrimineringslagen. I all verksamhet som regleras av skollagen ska nu arbetet bland annat utvidgas till att omfatta alla sju diskrimineringsgrunder, två av dessa är kön och könsöverskridande identitet eller uttryck.

Beata är kritisk mot situationen som uppstår för transpersoner och icke-binära.

– Dessutom finns det ju killar som bara har tjejkompisar och tjejer som bara har killkompisar, de har ju ingen att vara med nu. Man skaffar ju inte kompisar baserat på vilket kön de har, säger hon.

Klasskompisen Gustav som tycker indelningen är "väldigt konstig" håller med.

– Det blir ju synd om dem, man måste ju fortfarande få vara med sina kompisar, säger han.

Läs också: Stor debatt efter NA:s artikel om könsuppdelningen på Adolfsbergsskolan

När NA:s reporter beskriver för Adolfsbergsskolans rektor Anneli Widestrand att ärendet gäller det faktum att klasserna delats upp i en tjejklass och en killklass, svarar rektorn att reportern har fått felaktig information.

– Du säger tjej- och killklass, det är gruppindelningar under en period, det är en stor skillnad. För att testa nya sätt att möta eleverna på individbasis, säger Anneli Widestrand.

Men i mejlet som ni skickat ut står det uttryckligen att ni kommer kommer ha en klass för killar och en för tjejer?

– Då tänker jag att det har blivit ett missförstånd, det har förtydligats mot föräldrar, det vet jag. Jag tycker det är ett bra sätt att bryta mönster på, för att nå eleverna.

Vad är det för mönster ni hoppas kunna bryta?

– Jag har lång erfarenhet av högstadiet och man kan jobba med uttryck från elever om att man inte törs prata eller bryta mönster bland till exempel pojkar. Ibland flyttar vi på elever och byter grupper, för att de ska tordas lyfta andra diskussioner.

Men "ibland", nu handlar det ju om nästan alla ämnen under sex veckor?

– Men de byter inte lärare, det är det som är grejen. Annars hade det inte funkat. Ibland jobbar man i projekt över ämnena.

Pågår det ett sådant projekt nu alltså?

– Det kan jag inte gå in på, vad alla ämnen berör.

Varför jobbar ni inte med den gruppen som eleverna verkar tycka det är jobbigt att redovisa inför?

– Så kan man göra. Många tycker det är jobbigt inför helklasser, mindre grupper, flickor och pojkar. Sådan måste man alltid jobba med och man får testa olika vägar.

Ni tvingar ju in alla de ni anser är tjejer i en grupp och killarna i en annan. Hur blir det här för transpersoner och icke-binära, eller de tjejer som vill umgås med killkompisar och tvärtom?

- Vi tvingar inte in dem i de här grupperna i alla ämnen. Det handlar om att stärka dem i deras roll, det här handlar inte om diskriminering. Nu kan man lyfta känsliga frågor.

Vad är det för känsliga frågor ni ska lyfta under sex veckor i alla de ämnena?

– Det kan vara svåra frågor, men även för att bryta mönster som man sett i de här klasserna. Det är duktiga klasser med hög måluppfyllelse, men det finns ibland individer som fastnat i ett mönster och då kan man göra gruppförändringar, därför testar vi den här indelningen.

Jag har pratat med elever som tycker att indelningen är konstig.

– Det är inte min bild och det är inte den bilden som jag har fått av föräldrarna heller.

Du har inte svarat på hur det blir för transpersoner eller icke-binära.

– De får jag gå ner och söka upp. Det är klart de ska bli bra bemötta.

Hur tänker du att du ska söka upp dem?

– Det vet jag inte, jag får ta ett möte med pedagogerna och höra om de har hört något, då får vi ta en diskussion med dem och deras föräldrar, absolut.

Ni förutsätter alltså att de kommer och berättar det för er?

– Jag vet inte vad du vill få ut av den frågan. Är det en sådan som varken känner sig som flicka eller pojke, en hen, du tänker på? Någon som inte identiferar sig med ett kön? Det har jag inget bra svar på. Det får man väl ta upp. Det är klart att ingen ska känna sig exkluderad, i vilken grupp det än är. Det är jätteviktigt i skolan. Där får vi ta en extra koll, säger Anneli Widestrand.

Nu har Beata gått en vecka i en klass med tjejer och Gustav en vecka i en klass med killar. De två klasserna har inte ens raster samtidigt.

– Det har varit stelt. Jag känner ju inte dem, det är konstigt att bara hamna i en ny klass sista terminen på högstadiet med personer som man inte har pratat med, säger Beata.

– Det har kanske blivit lite lugnare, men jag vet inte om det är för att vi bara är killar eller för att man inte känner alla och kanske inte vågar ta samma plats, säger Gustav.

Diana Savina
019-15 50 00
diana.savina@mittmedia.se