Vid halvårsskiftet utökades meddelarskyddet så att även privatanställda inom vård, skola och omsorg har rätt att vända sig till media och berätta om brister utan att deras arbetsgivare kan efterforska vem som tipsat pressen. Tidigare gällde meddelarskyddet bara offentliganställda. Det här innebär att till exempel en friskolerektor eller en privat vårdenhetschef inte kan efterforska vem av hens anställda som vänt sig till media för att berätta om ett problem. Det här är givetvis jättebra och helt nödvändigt då det är skattepengar som finansierar även privat vård, skola och omsorg. Medborgarna har rätt att få veta om deras pengar används i verksamheter som fungerar eller inte fungerar.

Sedan 1 augusti är det också fritt fram för svenska medier att använda drönare igen. Efter nästan ett års förbud kan vi återigen använda oss av den nya tekniken och filma från ovan vid större nyhetshändelser eller för att åskådliggöra saker på ett bättre sätt. Beslutet om att användning av drönare ska lyda under den nya fotoförbudslagen gjorde att medierna bakbands att filma från ovan. Samhället får inte vara bromsande när det gäller ny teknik och nya lösningar. Samhället måste istället gå i takt med tekniken. Därför är det bra att nya regler nu gör det möjligt för medieföretagen att åter filma och fota från ett ovanperspektiv.

Det här är två bra beslut som underlättar för oss journalister att göra vårt arbete. Det välkomnar vi givetvis. Annars har många beslut haft motsatt effekt för medierna på senare år. Den nya fotolagen gör det svårare för oss att fotografera och filma i olika miljöer. Kreditupplysningslagen, som kom för några år sedan, har försvårat möjligheten att kontrollera personers inkomstförhållanden.

Men det finns fortfarande mycket att göra för politikerna för att underlätta för medierna i Sverige. Branschen är satt under stark press då övergången från analoga till digitala medier påverkar mediehusens ekonomi. Därför bör regering och riksdag slopa reklamskatten omgående. Riksdagen gav regeringen uppdraget att göra det redan 2002 men trots det finns skatten kvar.

Idag är momsen på den tryckta tidningen betydligt lägre än momsen på den digitala e-tidningen eller på till exempel Plustjänsten på na.se. Det finns ingen rimlighet i att ha olika momssatser på nyheter eller att de digitala läsarna ska straffas med högre avgifter. Därför bör en enhetlig moms införas snarast.

Presstödet totalt i Sverige uppgår till 8,5 miljarder kronor. 15/16-delar går till public service, det vill säga Sveriges Television och Sveriges Radio. Är det rimligt? Många av Sveriges kommuner saknar idag journalister och nyhetsbevakning. En utveckling som riskerar att påskyndas om inte de styrande kan hitta en jämnare fördelning av presstödet mellan public service och privata medieföretag. I slutänden handlar det om att upprätthålla yttrandefriheten och värna demokratin.

Anders Nilsson
019-15 53 33
anders.nilsson@mittmedia.se