I dag besöker Frankrikes EU-minister Amélie de Montchalin Sverige för att diskutera de pågående förhandlingarna om EU:s långtidsbudget och återstartsfond. Sannolikt vill Frankrike övertala Sverige att gå med på en återstartsfond som består av både lån och bidrag, medan Sveriges regering bestämt vill att fonden ska finansieras av enbart lån.

En snabb ekonomisk återhämtning i Europa är avgörande även för Sveriges återhämtning efter coronapandemin. Därför är det av yttersta vikt att EU:s långtidsbudget och återhämtningspaket kommer på plats snarast. Regeringen har tyvärr hittills låst fast Sverige i en ytterkantsposition och visar mycket lite samarbetsvilja I budgetförhandlingarna.

Självklart ska EU-medel användas ansvarsfullt och EU-stöd ska beviljas med ordentliga motkrav. Liberalerna driver rejäla reformer av EU:s budget där jordbruksstödet halveras, EU-stöd villkoras mot respekt för demokratiska principer och att andra onödiga kostnader kapas. Men för att ett sådant EU ska bli verklighet måste Sverige vara med fullt ut i EU och förhandla.

När Frankrike nu sträcker ut en hand genom att komma hit borde regeringen i stället ta tillfället i akt och visa kompromissvilja men också vara tydlig med att det även kräver uppoffringar från alla parter. Eftersom Europa befinner sig i en extremt ovanlig situation där Frankrike är mycket angeläget om att få igenom budgeten på plats vore nu ett bra tillfälle att ställa motkrav på Frankrike och EU att gå med på saker de i vanliga fall inte skulle gå med på.

Därför borde svenska regeringen i samtalet med Frankrike och fortsatt i budgetförhandlingarna kräva att Frankrike går med på att lägga ned Europaparlamentets säte i Strasbourg. Nu är ett perfekt tillfälle förhandla till oss att den galna flyttkarusellen mellan Bryssel och Strasbourg måste få ett slut.

Det mesta av Europaparlamentets dagliga arbete sker i Bryssel, där bor också de flesta som arbetar inom parlamentet. Dock står det i EU-fördraget att parlamentet varje år ska hålla tolv plenarsessioner i Strasbourg. Det här innebär att en gång i månaden måste hela Europaparlamentet förflytta sig från Bryssel till Strasbourg. Kostnaden för detta beräknas ligga på nästan 1,1 miljarder kronor varje år och flytten ska bidra med utsläpp på 19 000 ton koldioxid årligen.

De flesta EU-länder vill att Europaparlamentet endast ska ha ett säte – Bryssel. Frågan har lyfts åtskilliga gånger i parlamentet men det är framförallt Frankrike som blockerar en sådan reform. Det är nog mycket en fråga om stolthet, Frankrike är en av EU:s ursprungliga medlemmar och det är viktigt för dem att vara hem åt en av EU-institutionerna. Men det är inte skäl nog för denna cirkus att fortsätta. Det slösar på EU-medborgarnas skattemedel, som tar onödig tid från politiker och tjänstemän och som skapar klimatutsläpp från totalt onödiga resor.

Så om Sverige visar lite kompromissvilja i stället för att sitta kvar på tvären i budgetförhandlingarna kanske vi kan få Frankrike att gå med på detta en gång för alla. Låt förhandlingarna nu bli ett tillfälle Sverige att vara med och bygga ett bättre EU, i stället för ett tillfälle att visa att vi minsann kan säga nej till Bryssel.

Vi behöver EU, men EU behöver också oss. Låt oss dra fördel av det. Ska Sverige acceptera en återstartsfond som till del baseras på bidrag borde Frankrike kunna acceptera att släppa kravet på flyttcirkusen till Strasbourg. Men det kräver att Sverige är med och förhandlar på riktigt.

Karin Karlsbro

Ledamot i Europaparlamentet (L)