Hjälmarens läge befolkningsmässigt mitt i Sverige gör att den betyder mycket för många människor, vilket märks på den upprördhet som årets låga vattennivå orsakat. Många debattörer har dock glömt att det inte är första året som Hjälmarens vattenförbund(HVF) misslyckats med följa den Räta linjen som vattendomen från 1988 stipulerar. Räta linjen anger vilken nivå Hjälmaren skall ha den 20 maj samt den 30 september.

HVF med flera hävdar att de klarat ingångsnivån alla 38 åren utom 9, vilket inte ska vara så svårt men ... Det som är det viktigaste är ju att vattendomens slutvärde den 30 september nås, eftersom det är den lägsta nivån. Den nivån avgör hur Hjälmaren mår i slutet av året för att sedan förhoppningsvis fyllas på under vinterhalvåret. Där har HVF misslyckats 22 år i en följd av 38 år.

HVF som ansvarar för regleringen består att fem(5) ordinarie ledamöter och två adjungerande. Allt enligt HVF:s hemsida. Av dessa fem så har kommunerna tre platser (Arboga, Eskilstuna och Örebro) samt jordägarna i sjösänkningsområdet och kraftverken var sin plats. En svårighet i arbetet inom HVF är att kommunrepresentanterna ofta sitter en mandatperiod i styrelsen. Eskilstunas representant har vad jag förstår varit ett undantag.

Det blir ett problem för de kommunrepresentanter som kommer in som nya att kunna sätta sig in i det komplicerade arbetet i HVF, vilket troligen ofta inneburit att de fått luta sig mot ledamöter som varit med längre. En av representanterna har varit med sedan 1969 och besitter självklart stor kunskap och auktoritet i HVF, vilket är både bra och dåligt. Denne har lagt ner mycket oavlönat arbete på sin roll i HVF vilket i sig är bra men om sedan kommunrepresentanterna inte har med sig ett klart mandat och stort intresse från sina hemkommuner blir det gemensamma arbetet självklart lidande då hen kan bli för dominerande på grund av sitt kunnande och sin erfarenhet.

Många debattörer påpekar helt korrekt att det finns vissa svårigheter att reglera en så grund sjö som Hjälmaren samt att kommunerna i HVF varit alltför passiva och ibland rent negativa till att satsa på Hjälmaren.

För Örebro kommuns del har jag upplevt att Hjälmarens tillstånd varit en icke fråga eller till och med en död fråga. Det ursäktar absolut inte de misstag som gjorts när det gäller regleringen enligt 1988 års vattendom.

Till det hör också att kraftverken nedströms Hyndevadsdammen lär behöva mer flöde (cirka 5 m3/s) än de 3 m3/s som minst måste släppas igenom även ett torrår. Jag har fått information om att kraftverket vid Skogstorp levererat kraft alla månader i sommar, vilket för mig visar att det släppts igenom mer än den minimimängd som vattendomen säger. När HVF i år angav 3 m3/s så mätte SMHI 7.3 m3/s. Vid det tillfället uttalade HVF:s ordförande att han litade mer på kraftverkens siffra 3 m3/s, vilket HVF lutade sig mot, än på SMHI. Jag tycker det känns som att det finns en koppling mellan HVF och kraftverken som inte är sund.

I år har debattörer framfört att vattennivån i Hjälmaren aldrig nådde den så kallade Räta linjen den 20 maj. Det fanns mycket gott om vatten före 20 maj men det toktappades ut så mycket från mars och framåt att inte ens 21.95 m (över havsytan) kunde nås utan det blev 15 cm under i stället. Så hade HVF velat så hade de lätt klarat ingångsnivån 20 maj.

Det viktiga är trots allt den nivå som Hjälmaren skall ha 30 september då den som lägst skall vara 21.73 och där har den stora avtappningen under våren i år gjort att den nivån uppmättes redan i mitten av juni.

De debattörer som har fokus på ingångsvärdena som HVF skall hålla den 20 maj blandar bort korten för att slippa tillstå HVF:s återkommande år av misslyckanden att följa den sk Räta linjen. Sanningen är ju att HVF misslyckats hålla 30 september siffran 21.73 m i alltför många år. I år låg nivån den 30/9 hela 27 cm under den lägsta stipulerade nivån enligt vattendomen från 1988 och nivån har till och med underskridit den absoluta miniminivån för Hjälmaren med 15 cm den 30/9.

Inte ens i dag, i slutet av oktober, är vi över Hjälmarens absoluta miniminivå utan fortfarande 12 cm under denna så hur det ska gå nästa år är skrivet i stjärnorna. Jag förutsätter att minimiavtappningen fortfarande är den som gäller annars är det en katastrof både för Hjälmaren och förtroendet för HVF.

Myndigheten som kontrollerar sjöns reglering är sedan ett drygt år länsstyrelsen i Södermanland som får anses vara en statlig myndighet till skillnad från den tidigare ”myndigheten” som var Eskilstuna kommun Jag anser inte att staten skall överta Hjälmaren men ska sköta regleringen med hjälp av ett råd av representanter för så många intressenter som möjligt och inte som i dag med ett par partsintressen inblandade plus tre kommunrepresentanter.

Ralph Granberg

djupt engagerad i försöken

att Rädda Hjälmaren