Coronapandemin påverkar hela vår värld och vi måste alla hjälpas åt att minska smittspridningen. Men i kölvattnet av alla nödvändiga restriktioner ser vi en ökad fysisk inaktivitet.
Redan före corona pandemin hade nästan hälften av den vuxna befolkningen i Sverige en hälsofarligt dålig kondition och majoriteten av våra barn och ungdomar rörde sig för lite. Fysisk inaktivitet rankas globalt som den fjärde största dödsorsaken i världen och klassades redan 2012 som en pandemi av Världshälsoorganisationen, WHO.
Under de dryga åtta månader som corona pandemin pågått har en av konsekvenserna varit en ökad fysisk distansering. Bland annat genom att människor satts i karantän, vissa skolor stängt ner och ett minskat deltagande i föreningsidrotten. Restriktioner som har varit nödvändiga för att minska smittspridningen men samtidigt riskerar att öka inaktiviteten ytterligare hos befolkningen och leda till fler fall av hjärtinfarkt, stroke, diabetes och psykisk ohälsa. För att motverka detta, och ta höjd för att pandemin kan pågå under lång tid, måste vi fokusera på stärkande och förebyggande insatser.
Annons
Annons
Fysisk aktivitet är en viktig del i prevention och behandling av övervikt och fetma, som också visat sig vara en riskfaktor även hos yngre patienter som drabbas av corona.
Ett av de mest effektiva redskapen vi har för att stärka en god jämlik folkhälsa är fysisk aktivitet. Regelbunden fysisk aktivitet är associerat med ett bättre immunförsvar och minskad dödlighet i säsongsinfluensa hos personer som är 65 år och äldre. Fysisk aktivitet är en viktig del i prevention och behandling av övervikt och fetma, som också visat sig vara en riskfaktor även hos yngre patienter som drabbas av corona. Den fungerar också som buffert mot stress, oro och sömnsvårigheter och redan efter två veckors regelbunden fysisk aktivitet ses hälsoeffekter som lägre blodtryck, lägre nivåer av stresshormoner, bättre blodsockerkontroll och ett ökat välbefinnande. Hos barn som är regelbundet aktiva ser vi förutom bättre kondition och hälsa, en ökad självkänsla och förbättrade skolprestationer. Ökad fysisk aktivitet skapar också möjligheter till gemenskap och social delaktighet.
Vi vill att rörelse ska vara en del av allas vardag, oavsett vem du är, hur du arbetar, var du bor eller var du kommer ifrån.
Men att vända den ökade inaktiviteten och väcka rörelseglädjen till liv igen är en stor utmaning för alla samhällssektorer på olika nivåer. Redan innan Corona pandemin har ett rörelsenätverk bildats i Örebro län. Parterna är Hällefors, Ljusnarsberg och Örebro kommuner, Region Örebro län, Länsstyrelsen Örebro län, Handelskammaren Mälardalen, Örebro universitet samt RF-SISU Örebro län. Syftet är att genom bred samverkan skapa en rörelserik och aktiv befolkning som långsiktigt bidrar till en god, jämlik och jämställd folkhälsa under hela livet. Att främja fysisk aktivitet är vårt gemensamma uppdrag. Vi vill att rörelse ska vara en del av allas vardag, oavsett vem du är, hur du arbetar, var du bor eller var du kommer ifrån. Därför behövs en bred samverkan och insatser inom olika arenor såsom skola, arbetsplatser, fritid, samhällsplanering, hälso- och sjukvård, forskning och så vidare. Människor behöver få stöd i att ändra beteende och hitta sin inre motivation och lust. Det behöver skapas fler lättillgängliga miljöer som utmanar och inspirerar till lek och fysisk aktivitet hela livet. Rörelsenätverket vill underlätta för människor i Örebro län att röra på sig. Där individen känner tillit till sin egen förmåga och ser fördelarna och vinsterna med att välja ett aktivt liv.
Annons
Läs mer på rorelsenatverket.se
Styrgruppen för Rörelsenätverket Örebro län:
Ewa Sundkvist
regionråd, Region Örebro län
Jimmy Nordengren
kommunalråd, Örebro kommun
Sofia Larsen
avdelningschef, Örebro universitet
Anna Bogren
avdelningschef, Länsstyrelsen Örebro län
Otto Nyängen
styrelseledamot i Handelskammaren
Marie-Louise Forsberg Fransson
ordförande RF-SISU Örebro län