Efter den fredliga rosenrevolutionen 2004 inledde Georgien en resa mot demokrati, marknadsekonomi och en rättsstat där kampen mot korruption var ett ledmärke.

Den ryska invasionen 2008 kom som svar på de framgångar som fört landet allt närmare väst. För Putinregimen var ett grannland som uppnått snabb tillväxt och bekämpar korruption ett hot, då det blir allt mindre beroende till Ryssland.

Efter vapenstilleståndet fortsatte rysk desinformation och destabilisering genom korruption och ryktesspridning, vilket kraftigt har underminerat den georgiska demokratin. I februari fängslades partiledaren för det stora oppositionspartiet UNM, Nika Melia.

När Ann Linde den 16 februari i år besökte Tbilisi lät hon bli att samtala med oppositionen. Som företrädare för demokrati och rättsstat är det illa att inte möta oppositionen i ett land där demokratin riskerar att falla.

Ännu mer förvånande är när hon nyligen i en riksdagsdebatt ställde sig bakom den georgiska regeringens häktning av Nika Melia och i riksdagen gav exakt samma förklaring som den georgiska regeringen gett vid sitt beslutet.

Alltså, i Sveriges riksdag går utrikesministern den regerings ärenden som systematiskt har använt sig av våld och rättsprocesser. Hon väljer även att inte föra dialog med den opposition som är utsatt för klappjakt. Det är skamligt från Lindes sida och det är dåligt för Georgien att dess regering försvaras av Sveriges utrikesminister när den fortsatt underminerar demokrati och rättsstat

Gunnar Hökmark

ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker