Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Debatt
Metaller är en förutsättning för grön omställning

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

En elbil som laddas vid en laddstation får illustrera vägen till en grön omställning. En omställning där metallutvinning är en förutsättning.

Bild: TT

Annons

Slutreplik

... Elisabeth Lennartsson, Aktion Rädda Vättern, menar i sitt inlägg i NA 26 maj att gruvnäringen inte är en del av lösningen på den klimatomställning vi alla står inför.

Vi lyfter därför – återigen – den tunga rapport som International Energy Agency nyligen publicerade där de slår fast att tillgången till metaller och mineral tvivelsutan är en förutsättning för att klara den gröna omställningen. Deras experter menar att världens mineralproducerande länder inom en snar framtid kommer tillmätas samma tyngd som de oljeproducerande länderna har gjort de senaste decennierna. Tillgången till råmaterial kommer helt enkelt sätta takten för den reella klimatomställningen. Det som finns under våra fötter här i Sverige lade en gång grunden till vårt stabila välfärdssamhälle. I dag är det med och bygger det gröna samhället. Det ska vi vara stolta över.

Annons

Annons

Om Lennartsson fortfarande tvivlar kan hon även titta närmare på Världsbankens rapport Minerals for Climate Action: The Mineral Intensity of the Clean Energy Transition (2020).

Miljöskyddet, inklusive eventuell påverkan på vatten och natur, säkerställs sedan i den efterföljande miljöprövningen ...

Även när det gäller prövningsordningen behövs ett påpekande om att Lennartsson slirar på fakta, eller möjligen har missuppfattat läget. Minerallagsprövningen är inte en miljöprövning och har aldrig varit avsedd att vara det. Just därför är det olämpligt att, innan fyndigheten är ordentligt undersökt försöka att med stor noggrannhet beskriva hur en verksamhet som fortfarande befinner sig på idéstadiet kommer att påverka arter och habitat i ett närliggande Natura 2000-område.

Prövningen av tillståndet (bearbetningskoncession) enligt minerallagen görs före miljöprövningen och syftar till att ta ställning till om det finns en ekonomiskt brytvärd mineralfyndighet, och om platsen är möjlig för utvinning eller inte. Det är ingen miljöprövning.

Miljöskyddet, inklusive eventuell påverkan på vatten och natur, säkerställs sedan i den efterföljande miljöprövningen, det vill säga tillståndsprövningen enligt miljöbalken som görs efter att det är utrett om fyndigheten är brytvärd och hur den breder ut sig under marken. Det som föreslagits av näringsutskottet är att en eventuell Natura 2000-prövning lämpligen bör göras i samband med miljöprövningen precis som det görs för alla andra verksamheter som kräver tillstånd enligt miljöbalken. Det vore helt enkelt en lämpligare ordningsföljd, både för att hushålla med skattepengar och värna om miljön.

Annons

Annons

För gruvnäringen är det självklart att återvinning är en allt viktigare del.

LKAB:s satsning ReeMAP tas upp som ett positivt undantag hos den annars så (enligt Lennartsson) hemska gruvnäringen. Vi vill betona att det inte finns någon motsättning i praktiken mellan återvinning och primär produktion. Det är inte antingen eller. Det är både och. Takten i den gröna omställningen är som sagt direkt relaterad till tillgången på kritiska råmaterial.

För gruvnäringen är det självklart att återvinning är en allt viktigare del. Synergierna mellan produktion av metaller från primära respektive sekundära råvaror är betydande. I Skellefteå finns till exempel en av världens största och mest moderna anläggningar för återvinning av elektronikskrot, där blandas sekundära källor med primära för bästa resultat.

Metaller är dessutom väl lämpade för den cirkulära ekonomin, de är grundämnen och kan återvinnas gång på gång. Men återvinning kommer inte lösa behoven för att klara klimatet. Samma studie från Världsbanken, som refereras ovan, visar att även om återvinningen skulle öka till 100 procent år 2050 så minskar detta bara behovet av primära råvaror med 15-30 procent. Återvinning är alltså långt ifrån tillräckligt. Hur man än försöker så kan man kan inte återvinna en kopparatom och få ut två nya.

Maria Sunér

vd Svemin

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy