Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Debatt
Var sjunde vuxen lever på bidrag i Örebroregionen

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Enligt Arbetsförmedlingen steg antalet personer i regionen som varit arbetslösa 6–12 månader med 40 procent under 2020. Även gruppen som varit arbetslös längre än 12 månader har växt, och uppgår i dag till nästan 6000 personer.

Bild: Tomas Karlsson

Annons

Trots att arbetsmarknaden är mitt i en återhämtning efter coronakrisen så riskerar stora grupper att fastna i utanförskap. Problemet med en hög arbetslöshet och ett stort utanförskap är påtagligt. Inte minst ungdomar och utrikesfödda har svårt att komma in på arbetsmarknaden. När var sjunde i arbetsför ålder i Örebroregionen är bidragsförsörjd är det en verklig utanförskapskris.

Utifrån data från SCB är utanförskapet i Örebroregionen, mätt i helårsekvivalenter, närmare 26 000 personer. Det motsvarar 15 procent av alla invånare i arbetsför ålder. Enligt Arbetsförmedlingen steg antalet personer i regionen som varit arbetslösa 6–12 månader med 40 procent under 2020. Även gruppen som varit arbetslös längre än 12 månader har växt, och uppgår i dag till nästan 6000 personer.

Annons

Sverige står inför stora utmaningar med behov av ökad trygghet, effektivare välfärd och bättre infrastruktur.

Annons

Det stora utanförskapet är mycket allvarligt. Att sitta fast i långvarigt bidragsberoende innebär små ekonomiska marginaler och större risk för psykisk och fysisk ohälsa. Dessutom resulterar det inte sällan i socialt utanförskap. Vidare kan långa perioder av arbetslöshet i början av arbetslivet ha en mycket negativ påverkan på karriär- och löneutveckling så väl som pensionen. Samtidigt är det skadligt för samhällsekonomin då utanförskapet är mycket kostsamt: 9 miljarder kronor årligen bara i Örebroregionen. Sverige står inför stora utmaningar med behov av ökad trygghet, effektivare välfärd och bättre infrastruktur. För att klara det behöver fler jobba, inte färre.

Ska inte utanförskapet cementeras krävs politiska krafttag. För att kunna minska utanförskapet i Örebroregionen krävs nationella reformer för att stärka drivkrafterna att anställa och arbeta, men det finns också flera saker som kan göras lokalt.

►Kommunerna måste sätta tydliga mål om att minska antal personer i försörjningsstöd och att få fler i arbete. Detta genom ökade incitament till arbete, tydliga krav på motprestation och riktade åtgärder för att stärka anställningsbarheten. Alla krav måste följas upp och kontrolleras, så att biståndet når rätt personer.

►Insatser som förbättrar trygghet och kunskapsresultat i grundskolan och leder till att fler elever lämnar gymnasieskolan med examen måste prioriteras. Vuxenutbildningar måste fånga upp de som står utan arbete genom att möjliggöra komplettering av kunskapsluckor, validering och yrkesväxling. Arbetsmarknadens behov behöver bli mer styrande för utbudet i gymnasieskolan.

Annons

Annons

►Tryggheten måste öka och integrationen förbättras. Utanförskapskulturer och att bo i utsatta områden skapar högre risk för arbetslöshet, kriminalitet och social oro. Kriminalitet skapar risker och ökade kostnader för företag. Detta minskar antalet jobb i Sverige, i synnerhet i utsatta områden.

►Det lokala företagsklimatet måste förbättras. Högre tillväxt är det enskilt viktigaste för att få fler i jobb. Med goda och långsiktigt stabila förutsättningar vågar fler företagare satsa, investera och anställa i Örebroregionen.

Det är dags att hela regionen enar sig i ambitionen att ge fler chansen till en bättre framtid genom jobb och företagande.

Karl Hulterström

Svenskt Näringsliv Örebro

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy