Annons

Annons

Annons

krönikaVetenskapskrönikor

Johanna Björklund
Du kan äta kött – utan att vara en klimatbov

Militanta veganer hotar lantbrukare och besökare vid betessläpp. LRF ungdomar delar ut hamburgare på skolor som har köttfria dagar. Två radikala sätt att hävda det ”enda” rätta.

Den ofta hätska debatten om vårt köttätande är ett exempel på vår oförmåga att se helheter. Vägen mot att äta klimatsmart och hållbart handlar om att kunna se saker ur olika perspektiv och förstå samband.'

Text: 

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Annons

Först: jag anser att veganer har fattat ett högst relevant beslut. Idag är det nästintill omöjligt att välja kött och andra animalieprodukter som är hållbart producerade, även om svensk och ekologisk produktion är en bit på väg. Veganer hjälper oss att totalt sett minska animaliekonsumtionen och det behövs för att klimatet. Veganer sätter också fingret på viktiga frågor om djurhållning och djurens rättigheter.

Jag, för min del, är en villkorande köttätare. Jag vill att djur som ska bli min mat ska ha haft möjlighet till bra liv. Dessutom vill jag att uppfödningen av djuren ska gynna den vilda mångfalden och bidra positivt till miljön.

Jag, för min del, är en villkorande köttätare. Jag vill att djur som ska bli min mat ska ha haft möjlighet till bra liv.

Annons

Annons

Vad vi äter och hur vi producerar maten är centralt för klimatet eftersom maten står för omkring en fjärdedel av hushållens klimatutsläpp. Nästan två tredjedelar av dessa utsläpp kommer från animalieproduktionen, det mesta från nötkött och mjölk. Utsläppen består av koldioxid från foderproduktion, lustgas från gödsling och jordar och metan från gödsel och idisslande djurs matsmältning.

Fakta

Vetenskapskrönikor i NA

► Tio olika universitetsforskare skriver krönikor i NA på fredagar, inom en rad varierande områden. Idag är det Johanna Björklunds tur. Hon forskar på mat, miljö och hållbarhet. Nästa vecka publicerar Henrik Larsson sin krönika. Han forskar om psykisk ohälsa.

Ny forskning visar att om vi ersätter köttet med växtbaserad mat blir utsläppen bara hälften så stora. Vi behöver med andra ord äta mindre med kött och vi har redan börjat den resan.

Sedan 2016 har vi vänt en stadig ökning av konsumtionen till en minskning med drygt 10 procent.

Men vi kan inte stanna där. Dricker vi mjölk får vi till exempel också kött eftersom korna behöver få en kalv om året för att producera mjölk. Byter vi nötköttet mot kyckling som lyfts fram som ett klimatsmart alternativ i sammanhanget, så kan det vara som att gå ur askan i elden. Kyckling är det kött som är mest tveksamt ur djurskyddssynpunkt. Uppfödningen som den ser ut i Sverige idag har knappast heller några positiva effekter på den biologiska mångfalden.

Om vi äter kött från djur som äter det vi inte kan äta, till exempel gräs, kan vi öka den totala matproduktionen. Fodrar vi djuren med sådant vi kan äta, så som spannmål eller soja, blir det precis tvärtom. Betande djur, som under vintern utfodras med hö och ensilage, omvandlar gräs till kött och mjölk och leder till en effektivare resursanvändning.

Annons

Annons

Om vi äter kött från djur som äter det vi inte kan äta, till exempel gräs, kan vi öka den totala matproduktionen.

I Sverige har betande djur många positiva effekter. De bidrar till artrika hagar som binder in utsläppt koldioxid, vilket ger klimatkompensation på nära håll – och en miljö som forskningen visar att vi trivs i.

Grisar, kycklingar och höns som idag äter mest spannmål, kan ta hand om oundvikligt matsvinn och skörderester. Då blir de mer klimatsmarta eftersom hälften av dessa djurs utsläpp av växthusgaser orsakas av fodret. Idag blir en stor del av matsvinnet biogas, men energieffektiviteten skulle öka om det i stället användes till foder. Biogas kan vi sedan producera av djurens gödsel. Det är helt enkelt för hög kvalitet på matsvinn för att bara göra biogas av det till våra bussar och bilar. Det är energismartare att det blir mat igen.

Fakta

Johanna Björklund

► Ålder: 60.
► Familj: Två barn och kärbo.
► Bor: Östansjö, Hallsbergs kommun.
► Forskningsområde: Mat, miljö och hållbarhet.
► Kuriosa: Johanna började sin yrkeskarriär som betongarbetare, eftersom hon enligt egen utsago är – eller möjligen var – stark som en oxe.

För att föda upp djur på matrester måste vi ha koll på smittorisker. Redan i dag kan djuren äta rester som inte varit ute hos oss konsumenter, så som överblivet bröd från butiker och rester från ölframställning. Och grisar har en speciell förmåga - att böka och markbereda på åker och i skog.

Allt detta gör att vi förmodligen behöver sänka produktionskraven. Det är svårt att optimera fodret om man använder matrester med olika näringsinnehåll. Ska korna livnära sig på magrare hagmarker och annat gräs klarar de inte av att ge så mycket mjölk som de gör idag, i snitt mer än tio ton på ett år. Vi behöver göra medvetna avvägningar mellan avkastning och ekologi.

Annons

Annons

Alltså kan vi inte längre ta en sak i taget. Vi behöver ta oss an fler än ett problem och en lösning får inte förvärra andra problem. Vi behöver se helheten och sambanden. En bra start är att prata om vad vi äter.

Fakta

Det måste hanteras – nu

Klimatkrisen är nu och vi måste ställa om till ett fossilfritt samhälle, men vi behöver samtidigt hantera:

► Massutdöende av arter – den här gången är det människan som orsakar katastrofen.

► Brist på färskvatten – 70 procent av vattnet går till bevattning av jordbruksgrödor.

► Spridning av giftiga kemikalier i miljön – som vi får i oss genom mat och dricksvatten.

► Ökande resistens mot antibiotika hos sjukdomsframkallande bakterier – vanliga sjukdomar kan bli livshotande igen.

► Sociala kriser, migration, konflikter och krig – fördjupas med ökad global uppvärmning och ökande global ojämlikhet.

► Dagens livsmedelssystem spelar en avgörande roll. Med våra matval kan vi påverka och detta kommer jag återkomma till i fortsatta krönikor.

(Arkivbild)

Bild: Håkan Risberg

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan