Alla egenskaper och sjukdomar påverkas av våra gener. Idag vet vi från närmare 50 år av tvillingforskning att ärftlighet, alltså genetiska faktorer, är en viktig förklaring till varför vi drabbas av sjukdomar och varför vi är som vi är. Men vi kan så klart förändra förutsättningarna genom vårt sätt att leva – trots vårt genetiska arv.

Tvillingforskning skrev jag. Tvillingstudier är en beprövad metod för att studera betydelsen av arv och miljö (se faktaruta). Sverige har en unik tillgång – det ”Svenska tvillingregistret”, som är världens största och mest omfattande. Hur kan det komma sig? Det är inte så att det föds fler tvillingar här än i andra länder. I Sverige har vi stor erfarenhet av att samla information och föra register. Det är mycket tack vare vårt unika personnummer som sedan lång tid används av många myndigheter. 

En annan viktig förklaring är ju så klart alla tvillingar och tvillingföräldrar som villigt ställt upp i med information till mängder av forskningsprojekt. Som forskare är jag tacksam och lyckligt lottad då jag har haft möjlighet att använda mig av Svenska tvillingregistret och andra svenska nationella register. ”Vilken guldgruva för forskning ni har i Sverige” är en vanlig kommentar när jag presenterar resultat på internationella konferenser.

Intresset för genetiska studier har varit stort i forskarvärlden under de senaste 25 åren. Idag används inte bara tvillingforskning för att studera arv och miljö utan det görs även omfattande studier där man samlar in genetiskt material från ett stort antal personer och undersöker om specifika genvarianter är kopplade till egenskaper eller sjukdomar.

I ett internationellt projekt med över en miljon deltagare identifierades över 1000 genvarianter som påverkar utbildningsnivå – alltså hur många år de olika personerna gått i skolan. Varje genvariant visade sig ha en liten effekt. Jag och många andra forskare tror att den här typen av studier kan leda till ökad kunskapen om de biologiska processer som ligger bakom till exempel inlärning och funktionsnedsättningar som adhd.

Även om de flesta i forskarvärlden är överens om att gener har stor betydelse, så är vi också oense om mycket. Att diskutera, argumentera och kritisera är en viktig aspekt av den akademiska forskningen. Inom genetiken diskuterar vi till exempel vilka metoder som är bäst lämpade och inom vilka områden de kan appliceras. Jag tror att en bättre förståelse för samspelet mellan arv och miljö kan leda till att vi blir bättre på att ge lämpliga insatser, stöd och behandling till rätt personer i rätt tid, till exempel vid adhd.

Som förälder till två skolbarn funderar jag en del på vad forskning lärt oss om föräldraskap, uppfostran och skola. Tvillingstudier har visat att uppfostringsstil påverkas av gener. Hur kan det komma sig?

Forskningen lyfter fram två förklaringar.

För det första, barnets egenskaper påverkar bemötandet. Barn som är introverta eller extroverta – personlighetsdrag som delvis är ärftliga – utlöser olika reaktioner från omgivningen. Barnens gener påverkar alltså delvis hur människor runt om kring dem agerar. Uppfostran och föräldraskap är alltså komplicerat och dynamiskt där barnens egenskaper är en aktiv del i att forma föräldraskapet. Fundera på om det perspektivet får plats nästa gång du läser något klickvänligt om föräldraskap – typ ”Så här fostrar du ditt barn”.

Den andra processen handlar om att den miljö som föräldrarna ger till sina barn delvis påverkas av föräldrarnas egen genetiska uppsättning. Gener bakom egenskaper som musikalitet, kreativitet och impulsivitet hos föräldrarna formar deras föräldraskap. Det gör att det inte är helt enkelt att veta om det är föräldraskapet eller de egna generna som påverkar barnets egenskaper. Forskning har visat att om man inte tar hänsyn till gener så överskattas betydelsen av föräldraskapet för barnets egenskaper.

Sådan far, sådan son. Dags att dra vidare. Det är covid-karantän och sonen kallar på min uppmärksamhet. Tänker på våra likheter och olikheter, men avstår från att definiera vad de är. Jag hoppas att han kommer välja sin egen bana i livet och när han blir stor nog upptäcka och fundera på likheter och olikheter. Förhoppningsvis känner han sig bekväm med några av våra likheter.