Annons

Annons

Annons

Annons

krönikaVetenskapskrönikor

Anna Kärrman
Plast är fantastiskt – när det stannar på land

Utsläppen av plast till haven beräknas fyrdubblas till år 2050, enligt en färsk rapport från Världsnaturfonden. I måndags fattade regeringen beslut om åtgärder för att återvinna mer plast och minska nedskräpning och användning av engångsplast. Globalt är nedskräpning i haven en av huvudfrågorna för en hållbar framtid.

Men varför hamnar plast i haven?

Text: 

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Bild: TT

Annons

Fakta

Tio forskare

► Tio olika forskare från Örebro universitet skriver krönikor i NA på fredagar, inom en rad varierande områden. Idag skriver Anna Kärrman krönika. Hon forskar om vad alla larm om kemikalier i naturen betyder.. Nästa vecka är det Christian Lundahls tur. Han forskar om pedagogik och skolan.

Redan när jag föddes, på 1970-talet, slog skeppare larm om att mängden skräp i haven ökade. Anledningen var troligtvis inte att man börjat dumpa mer sopor i haven, det hade redan gjorts under lång tid. I stället blev soporna synliga eftersom de till större del var av plast. Plast sjunker inte omedelbart, och plasten löses inte upp eller bryts ned i vattnet. I början av 2000-talet stod det klart att stora områden av plast flöt omkring i världshaven.

Annons

Jag har själv deltagit i en forskningsexpedition i Stilla havet för att studera skräp i havet, tusentals kilometer från närmaste kontinent. En enda båt såg vi under de 21 dygn det tog att segla mellan Påskön och Franska Polynesien. Vattnet var blått, oändligt och till synes orört.

Annons

Men under ytan lurade tusentals små mikroplaster, som knappt syns med blotta ögat men som blir synliga i ett finmaskigt nät eller under mikroskop. Dessa mikroplaster har sitt ursprung i plastråvara i form av pellets och större plastföremål som redskap och engångsartiklar. Med tiden vittrar de sönder och sönderdelas i mindre bitar som finns kvar i vattnet i hundratals eller till och med tusentals år.

Men under ytan lurade tusentals små mikroplaster, som knappt syns med blotta ögat

Forskning från hela världen visar att över 2 000 arter i havsmiljön är påverkade av plastutsläpp. Nio av tio av alla sjöfåglar och drygt hälften av alla havssköldpaddor får i sig plast. Redan utsatta miljöer som är livsviktiga för den biologiska mångfalden påverkas extra mycket av plastskräp. Mangroveskogarnas viktiga funktion för ekosystemet och klimatet försämras av plastskräp och korallreven tar skada. Mer plast i mindre storlekar ökar risken att hela ekosystemet påverkas och mer mikroplast i havens näringskedjor hotar även oss människor.

Fakta

Plast

Mikroplast är plastfragment som är upp till fem millimeter stora.

Plasten kommer från industriell produktion och hantering av primärplast, slitage av däck från vägar, konstgräsplaner, textiltvätt, båtbottenfärg, nedskräpning, spill/nedskräpning kring byggarbetsplatser, ridanläggningar och andra utomhusanläggningar för idrott och lek med underlag som innehåller plast eller gummi, användning av konstgräs i trafikmiljöer och parker.
Källa Naturvårdsverket

Annons

Annons

Plasten i haven kommer till stor del från land. Se dig omkring. I städer och tätbefolkade områden syns plastskräp i buskage och träd, som sedan hamnar i vattendrag. I Örebro rinner Svartån genom stadskärnan för att sedan rinna ut i Hjälmaren och via Mälaren ut i Östersjön.

Våra mätningar i Hjälmaren, Mälaren och Östersjön visar att de små mikroplasterna, till stor del osynliga för ögat, finns i alla vattenprov. Örebro stad bidrar med mer än 90 procent av mikroplasten som släpps ut i Hjälmaren via Svartån.

Från dagvattnet, mest regnvatten från gatubrunnar, kommer tunna remsor av plastsorter som är vanliga i olika typer av förpackningar. Här finns också små svarta partiklar som kan komma från däckslitage eller lekplatser. Största mängden mikroplast i våra mätningar kommer från avloppsreningsverk och vi uppskattar att förutom det synliga skräpet så rinner 110 kilo mikroplast ut årligen i Hjälmaren via Svartån. Våra mätningar i bland annat Södertälje, Sundsvall och Umeå bekräftar att mikroplaster sedan flödar ut från land till Östersjön.

Den information vi kan samla in idag visar på betydande utsläpp av plast från land - men vi ser bara en bråkdel av problemet. Trots underskattningen visar forskning runt om i världen att flera hav riskerar att överskrida de mängder som med dagens kunskap anses vara direkt farliga för djurlivet och hela ekosystemet.

Flödena av plast från land till hav måste stoppas. Samtidigt finns en hög efterfrågan av plast i samhället och produktionen som tog fart på 1970-talet fortsätter än idag att öka exponentiellt. Trots kampanjer och ekonomiska styrmedel i Sverige och globalt så ökar användningen av engångsplast. Sveriges första handlingsplan för plast som presenterades i veckan fokuserar på minskad engångsanvändning och ökad materialåtervinning.

Annons

Annons

Nedskräpningen ska också minskas, något som kräver ditt, mitt, och hela världens befolknings engagemang eftersom spridningen sker över landsgränser.

Trots olika kampanjer, frivilliga initiativ och ekonomiska styrmedel i Sverige och globalt så ökar användningen av engångsplast.

Forskning behövs för att länder ska kunna enas om internationella överenskommelser för att gemensamt lösa våra allvarligaste miljöproblem, som klimatförändringar, ozonnedbrytning och massutrotning av vilda djur. Ett förslag om ett globalt och rättsligt bindande plastavtal stöds av drygt 150 länder och denna brådskande fråga kommer nu att diskuteras i FN:s miljöförsamling 28 februari-2 mars.

Återvinning tas ofta upp som en lösning och nödvändighet – av två skäl. Det handlar om att stoppa utsläppen av plast och att ta vara på och återanvända värdefull råvara. Den mesta plast som produceras idag kommer fortfarande från olja eller naturgas. Problemet är att återvinning kan frigöra skadliga kemikalier i plasten som inte är lämpliga att återvinnas.

Farliga kemikalier är en av de största utmaningarna i ett cirkulärt samhälle.

Den bästa plasten är därför den du kan använda i flera år. Vårda och var rädda om era plastföremål. Det är ett fantastiskt material som förtjänar bättre än att hamna i ett hav långt bort från land.

Fakta

Anna Kärrman

► Ålder: 46.
► Bor: Örebro.
► Forskningsområde: Identifierar kemikalier som kan vara farliga för människa och miljö och studerar hur de sprids och vilka effekter som de ger.
► Kuriosa: Blir lätt sjösjuk, gillar att plocka kantareller.

Annons

Annons

Till toppen av sidan