Annons

Annons

Annons

Lars Ströman

ledare liberalKriget i Ukraina

Lars Ströman
Förre statsministern Paavo Lipponen om Ukrainakriget: Finland och Sverige behöver ett starkare EU

Text: 

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är liberal.

Paavo Lipponen är en av de finska statsministrar som har suttit längst. Han var en av nyckelpersonerna för att forma EU:s politik gentemot Ryssland. NA:s Lars Ströman har träffat Paavo Lipponen för att prata om Ukraina-kriget, Nato och relationerna mellan Sverige och Finland.

NA:s Lars Ströman har träffat Finlands förre statsminister Paavo Lipponen och pratat om konsekvenserna av Ukraina-krigen.

Du tog initiativ till den Nordliga dimensionen som innebar ett samarbete med Ryssland. Men det fanns en del irritation mellan Sverige och Finland i den frågan. Varför det?

– Göran Persson (Sveriges dåvarande statsminister) missförstod att det skulle på något sätt vara en rival till Östersjöpolitiken. Det var självklart för oss att Sverige var ledande när det gäller Östersjöpolitiken. Men den nordliga dimensionen handlade om samarbetet med Ryssland.

Annons

Annons

– Efter att toppmötet i Luxemburg 1997 fattat beslutet om den nordliga dimensionen och Östersjöpolitiken. Då försökte den svenska delegationen att ändra på formuleringen så att den nordliga dimensionen skulle nämnas under Östersjöpolitiken.

– Det var det fräckaste de gjorde under min statsministerperiod.

– Men sedan har Sverige varit positivt till samarbetet. Det handlar till exempel om reningsverken i Sankt Petersburg och Kaliningrad. Det är en del av den nordliga dimensionens miljöpartnerskap.

– Nu är det naturligtvis viktigast att vi först fördömer det här mördandet och hänsynslös förstörelse av Ukraina. Det är ett människoförakt som vi kan se i Kreml.

Ett möte mellan de båda statsministrarna Paavo Lipponen och Göran Persson 2001. Sverige och Finland samarbetar nära, men det har också funnits irritationsmoment.

Bild: TT

Paavo Lipponen har träffat Vladimir Putin flera gånger. Senast 2004, när Paavo Lipponen var talman i Finlands riksdag.

Bild: TT

Du har träffat Putin ett antal gånger. Är du förvånad över det som händer?

– Jag träffade Putin senast 2004.

– För många år sedan var jag i Moskva och deltog i en paneldiskussion. Jag frågade då: Vad händer? Ni håller på att isolera er? Tycker ni att ni är så speciella och har en så speciell kultur att ni har råd med det?

– Mauno Koivisto (Finlands president 1982-1994) uttryckte det där väldigt klokt. Han svarade på frågan: Vad är Rysslands idé? Han svarade: "Ryssland, Rysslands storhet". Vad är Finlands? "Att överleva".

EU är det samarbete som både Sverige och Finland redan är med i. Vad borde Ukrainakriget leda till?

Annons

– Vi måste utveckla EU till en starkare union. Om vi vill bygga ut försvaret måste vi vara starka ekonomiskt och teknologiskt.

– Den gröna omställningen, digitaliseringen, forskning och utveckling kräver gemensamma satsningar. Vi måste utveckla EU till ett riktigt ekonomiskt område med både gemensam penningpolitik, finanspolitik och egna inkomster. Det är sådant som Sverige och Finland ofta är emot.

Annons

– Vi kan inte längre låta svansen vifta med hunden. Det måste bli ett slut på det.

Tror du att du får Sverige med dig på det?

– Våra länder befinner sig i samma situation. Vi måste fråga oss: Vill vi ha ett starkt EU eller ett svagt? Utan att integrationen fördjupas, utan mer gemensam politik, till exempel finanspolitik, så går det inte.

Samtidigt finns en insikt i Finland att även om ni är med i Nato eller EU, så kan ni aldrig vara helt säkra på att andra länder ställer upp.

– Det absolut grundläggande är vårt nationella försvar. Det krävs en enorm styrka även för den som skulle enbart attackera Finland. Vi har ett vältränat militärt försvar. Det handlar i grund och botten om utbildningsnivån.

– Någon gång i mitten av 90-talet observerade jag tillsammans med försvarsminister Anneli Taina artilleriövningar i Lappland. Det var tungt artilleri som sköt mot ett mål. Det franska parlamentets försvarsutskott var där och observerade. Sedan presenterade man eldledarna för fransmännen. Det var reservister som utbildades till reservofficerare, 19-20-åriga pojkar. Fransmännen var helt imponerande: "Är de inte professionella?".

Hur ställer du dig till Nato-medlemskap?

Annons

– Det var under mina regeringar som vi etablerade den linje Finland nu har. Militär alliansfrihet, ett starkt nationellt försvar och så ska vi stå så nära Nato som möjligt inom ramen för Partnerskap för fred (en sidoorganisation till Nato, reds anmärkning).

– Nu har vi två alternativ: Nato-medlemskap eller ett förstärkt samarbete med vår viktigaste partner, Förenta staterna.

– Det är samma läge för Finland som för Sverige. Den ultimata avskräckningen från att bli angripen är samarbete med Förenta staterna.

– Om vi har ett svagt försvar skulle det inte löna sig att hjälpa oss. Med ett starkt försvar är det mer sannolikt att få hjälp.

Annons

Men invändningen mot partnerskap med USA är att Donald Trump trots allt har ett starkt opinionsstöd och han vill inte att USA ska försvara andra länder.

– Europa måste nu äntligen se vad klockan är slagen. Vi vet inte vilken administration det blir i USA. Det är en mycket viktig punkt att ta hänsyn till i det här övervägandet.

Om Finland går med i Nato, då kan ju Sverige stå utanför. Då har vi skydd runt om oss.

– Det vore väldigt olyckligt om vi inte agerar tillsammans. Det skulle säkert utnyttjas av Ryssland mot både Finland och Sverige.

– Under mina två regeringar reformerade vi vårt försvar. Vi bevarade värnplikten och inledde en utveckling med relativt höga försvarsutgifter. Vi kunde i början av reformen beväpna 350 000 personer i första linjen. Nu är det 280 000.

– Sverige har i stället rustat ner.

Hur ser du på skillnader i politisk kultur i Sverige och Finland?

– Jag saknar i dag substansdebatt i politiken. Vi behöver fler kompetenta politiker, särskilt i Europafrågor och ekonomiska frågor.

Annons

– I Sverige har debattnivån alltid varit hög. Man artikulerar saker bättre. Det har med blockpolitiken att göra.

– Jag är lite oroad av utvecklingen i riktning mot auktoritärt tänkande, att vi skulle behöva en stark president som blandar sig i inrikespolitik och regeringens arbete.

Tror du att vi har en järnridå utmed Finlands gräns mot Ryssland under de kommande åren?

– Jag tror att vår relation med Ryssland blir mycket svår. Det kan dröja decennier.

– Nu är det absolut viktigaste att hjälpa Ukraina, få slut på kriget och sedan göra EU starkt. Det är en lång väg, men nu måste vi fatta besluten.

– Vi har ett avtal med Ryssland som ger möjlighet till länderna att på något sätt ta hand om sina egna medborgare i respektive land. Det kan tolkas som att Ryssland kan blanda sig i Finlands angelägenheter. Det var inte klokt. Men det var ett finländskt förslag.

Annons

– Jag såg någon rubrik som sade att Ryssland kan inte vinna det här kriget, men Ukraina kommer att förlora.

– Putin tar till det mest brutala. Det kan bli ytterligare eskalering. Det kan bli en total förstörelse av Ukraina. Det här mördandet måste sluta.

Fakta: Paavo Lipponen

Han föddes 1941 i Turtola i Lappland. Han läste bland annat amerikansk litteratur på Dartmouth College i USA och Helsingfors universitet.

Han arbetade en period som frilansjournalist, bland annat på Finlands rundradio.

På 70-talet arbetade han på det socialdemokratiska partiets partikansli och 1979 blev han statsminister Mauno Koivstos politiska sekreterare.

1993 blev Paavo Lipponen vald till ordförande för det socialdemokratiska partiet.

1995 blev Socialdemokraterna det största parti och därmed blev Paavo Lipponen regeringsbildare. Han bildade en oväntat bred regering, bestående av Socialdemokraterna, Samlingspartiet, Svenska Folkpartiet, Vänsterförbundet och Gröna förbundet.

Efter valet 1999 bildade Paavo Lipponen en regering på samma underlag, men Gröna förbundet lämnade regeringen 2002, efter ett beslut att bygga ytterligare ett kärnkraftverk.

Paavo Lipponen är den statsminister i Finland som suttit näst längst (efter Kalevi Sorsa).

2012 ställde Paavo Lipponen upp i presidentvalet. Det blev Sauli Niinistö från Samlingspartiet som vann.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan