Annons

Annons

Annons

Annons

krönikaVetenskapskrönikor

Johanna Björklund
Så handlar jag mat – och gynnar biologisk mångfald

Jag har gett mig själv en utmaning - att gynna den biologiska mångfalden när jag handlar mat. Mångfalden är livets väv och den håller på att trasas sönder när vi som bäst behöver den. De största hoten kommer från jordbruket och skogsbruket.

Text: 

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Fjärilar har en viktig roll i bevarandet av den biologiska mångfalden.

Bild: TT

Annons

Vi kan alla bli mångfaldskonsumenter. Eller varför inte kalla det mångfaldsproducenter, eftersom vi med våra matval bidrar till en ökad mångfald. Det är både roligt och ger hopp.

Fakta

Vetenskapskrönikor i NA

► Tio olika universitetsforskare skriver krönikor i NA på fredagar, inom en rad varierande områden. Idag är det Johanna Björklunds tur. Hon forskar på mat, miljö och hållbarhet. Nästa vecka publicerar Henrik Larsson sin krönika. Han forskar om psykisk ohälsa.

►Först väljer jag ekologisk mat för att gynna vilda arter. Stora forskningssammanställningar visar att ekologisk produktion bidrar med 30 procent fler arter i jordbrukslandskapet och ungefär 60 procent fler av varje art.

Det är häftigt med sällsynta växter och djur och de måste naturligtvis skyddas. Men – för vår matproduktion behövs de vanliga, de som trivs i jordbrukslandskapet, och de behöver vara många. Vi behöver massor av vilda bin, fjärilar, flugor och skalbaggar för att pollinera, eftersom två tredjedelar av alla grödor som blir vår mat är beroende av insekter för att ge hög skörd. I Sverige handlar det om raps och ärtväxter - och så alla fruktträd och bärbuskar förstås. Idag är en tredjedel av de svenska 300 vilda arterna av bin och humlor hotade.

Annons

Annons

Det är häftigt med sällsynta växter och djur och de måste naturligtvis skyddas.

Vi behöver också många andra kryp och fåglar. Jordlöpare och spindlar är naturliga fiender till bladlöss, rapsbaggar och andra skadeinsekter i jordbruket. Fladdermöss och tornseglare äter myggen i våra trädgårdar, hackspettar äter granbarkborrar. Dessutom behöver vi svampar som samarbetar med grödorna för att ta upp näring effektivt. Mikroorganismer bryter sedan ner vårt avfall. Listan över livsnödvändiga arter är oändlig och de allra flesta har vi ingen aning om att de finns.

►Det andra jag gör är att köpa mat som producerats i Sverige. I Sverige bidrar jordbruket till en ökad biologisk mångfald. Trots att bara 7 procent av Sveriges yta är jordbruksmark så är 60 procent av alla arter här beroende av jordbrukslandskapet för sin överlevnad. Samtidigt är många hotade av våra intensiva produktionsmetoder. Men i Sverige bidrar jordbruket trots det till variation i det ensidiga skogslandskapet. Så är det inte över allt i världen - i tropiska områden är jordbruk ofta det stora hotet.

Den tredje insatsen som mångfaldskonsument är att leta efter olika grönsaker, sådana som vi odlade här förr, och nya som kan odlas i vår närhet. Om jag frågar efter bondbönor, gråärter, rättikor, svartrötter, rovor, haverrot och majrovor så dyker de nog upp i affären efterhand. Ännu så länge finns de oftast på lokala försäljningsställen så som i Reko-ringar och gårdsbutiker. En större mångfald av odlade grödor gör oss mindre sårbara när vädret varierar och nya skadegörare vandrar in när det blir varmare och fuktigare.

Annons

Men i Sverige bidrar jordbruket trots det till variation i det ensidiga skogslandskapet.

►Mitt fjärde steg är att leta efter en variation av grödor och av raser av djur. När jag ska baka köper jag dinkel och emmervete, två ursprungliga vetesorter. Eller så väljer jag lantsorter av dagens vete, som odlats och utvecklats på en specifik gård, som Algot och Ölandsvete eller rågen Petkus. Jag köper nuggets i affären gjord på ärtan Ingrid från Lekeberg och äter glatt en wrap fylld med vildsvin eller gråärter från Bergslagen.

Annons

Varför är det här viktigt? Jo, variation i de odlade grödorna är, liksom grödornas vilda släktingar, så viktiga för att få nya friska gener när sjukdomar hotar grödor. I norra Etiopien odlas till exempel minst tusen olika sorter av korn för olika ändamål. En av dessa räddade världens kornodling när rödsotviruset slog till på 50-talet och inga resistenta sorter fanns att korsa med, utom just där.

En variation av arter och sorter är också nyttigare - vi får lättare i oss alla de mineraler och vitaminer vi behöver.

►Mitt femte steg är att handla av småskaliga lantbruk i närheten, till exempel på lokala marknader, i gårdsbutiker eller via Reko-ringarna. Ibland finns mat även i den vanliga affären där gårdens namn syns. En mångfald av gårdar och av lantbrukare som tänker och gör olika ger många möjliga lösningar på oväntade och komplicerade problem. Dessutom visar forskning att små gårdar generellt har en högre biologisk mångfald än stora. Och om maten är odlad i mitt närområde så får jag själv glädje av de vilda fåglarna, insekterna och blommorna som frodas.

Annons

Dessutom visar forskning att små gårdar generellt har en högre biologisk mångfald än stora.

Man kan tänka sig mångfald som en livförsäkring mot klimatförändringar. Mångfald ger olika lösningar på oväntade och oförutsägbara förändringar. Mångfald minskar sårbarheten, det ökar vår förmåga att klara förändringar, det som kallas resiliens.

Till sist försöker jag att imponera på mina middagsgäster genom att bjuda på mat komponerad av de vilda växternas mångfald. Ogrässallad av vackra vilda blommor är min favorit. Mitt rekord är 25 olika vilda ätliga blommor i en sallad. Kan du slå det?

Fakta

Tips

Mat med haverrot, majrova och rättika

Mitt bästa tips är att ungsrosta med lite olivolja och timjan i 200 grader tills de är mjuka. Det gäller alla rotfrukter. Soppa på blandade rotfrukter är både gott och enkelt. Jag kokar dem tillsammans med några buljongtärningar, mixar dem sedan så att soppan blir slät. Det går lika bra att ha en klar soppa med hela grönsaksbitar i. Smaka sedan av med timjan, salt och peppar och kanske lite crème- eller havrefraiche.

Ätbara vilda växter
De allra flesta växter är ätbara. Alla är inte så goda och det finns riktigt giftiga växter. Precis som med svamp så ska man bara äta sådana som man är säker på. Och bara plocka lite, så nya kommer nästa år.

Några som är enkla att lära sig och som också är extra goda eller vackra i mat tycker jag är:

Som bas i sallad:
Almfrö
Svinmålla
Våtarv
Späda lindblad

Till garnering:
Tusensköna
Blåklocka
Viol
Gökärt
Humleblomster
Klöver
Hägg
Syren
Cikoria
Malva
Ros
Maskros
Ängssyra

Till soppa, paj eller pesto:
Brännässla
Kirskål
Ramslök

Som broccoli:
Knoppar av sommargyllen

Just idag lägger Magnus Westling, doktorand i måltidskunskap vid Örebro universitet, fram sin avhandling om hur smaker från mångfalden av lantsorter, till exempel gråärt, kan bli uppskattade i vegetariska rätter och bidra till hållbara matval.

Vill du hitta fler så är detta en bra länk: https://www.skogsskafferiet.se/

Fakta

Johanna Björklund

► Ålder: 60.
► Familj: Två barn och kärbo.
► Bor: Östansjö, Hallsbergs kommun.
► Forskningsområde: Mat, miljö och hållbarhet.
► Kuriosa: Johanna började sin yrkeskarriär som betongarbetare, eftersom hon enligt egen utsago är – eller möjligen var – stark som en oxe.

Annons

Annons

Till toppen av sidan