Annons

Annons

Annons

Annons

krönikaVetenskapskrönikor

Henrik Larsson
Yngst eller äldst i klassen – hur det spelar roll för adhd

Titta på ett klassfoto från årskurs 1.

Om du har möjlighet, sortera dina gamla klasskompisar efter födelsemånad och dela in dem i två grupper – en grupp för klasskompisar födda i januari och en grupp för dem födda i december.

Många av er kommer att se att januaribarnen är mer fysiskt mogna än december-barnen.

Text: 

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Bild: Catharina Hugosson

Annons

Inte helt lätt att komma ihåg kanske, men några av er minns säkert hur era klasskompisar fungerade och presterade i skolan. Ni som kommer ihåg kommer nog hävda att klasskompisar födda tidigt på året hade det lättare än klasskompisarna födda sent på året. Den här typen av skillnader som är kopplad till födelsemånad kallas inom forskning för den relativa ålderseffekten. Ett stort antal forskningsstudier har på senare år genomförts för att förstå betydelsen på lång sikt och inom olika områden. Själv har jag gjort ett antal studier om kopplingen mellan att vara född sent på året och adhd.

Fakta

Vetenskapskrönikor i NA

► Tio olika universitetsforskare skriver krönikor i NA på fredagar, inom en rad varierande områden. Idag är det Henrik Larssons tur. Han forskar om psykisk hälsa och ohälsa. Nästa vecka publicerar Henrik Scander sin krönika. Hans forskningsområde är mat och dryck – och god och dålig smak.

Annons

Annons

Den så kallade relativa ålderseffekten är sedan länge känd inom idrotten. Toppidrottare tenderar att vara födda tidigt på året. Barn som föds tidigt på året är ofta mer fysiskt mogna än barn som föds sent på året. Det kan vara avgörande för hur väl barn presterar, hur kul de tycker att det är och hur länge de fortsätter att idrotta.

Barn som föds tidigt på året är ofta mer fysiskt mogna än barn som föds sent på året.

Det finns en risk att barn som är födda sent på året får mindre speltid i lagidrotter, väljs bort vid uttagningar som gör att de slutar med idrotten tidigare än andra barn. Jag tror att forskning om den relativa ålderseffekten kan leda till en ökad medvetenhet hos föräldrar, föreningar och ungdomsledare. Det kan i sin tur leda till något positivt för våra barn.

Fakta

Åldersskillnader i klassen

►Vid alla tidpunkter på ett kalenderår är januaribarnen ungefär 11 månader äldre än decemberbarnen.
►När man börjar skolan i Storbritannien vid 4 års ålder motsvarar 11 månader en tredjedel av livet.
►När man i Sverige börjar första klass har den som är född i januari levt cirka 14 procent längre än klasskompisen som är född i december.
►När man är liten är 11 månader en stor åldersskillnad.

När jag var ung och brann för fotbollen fanns det fina ledare runt mig som gav bra förutsättningar och peppade trots att jag vid 14 års ålder var huvudet kortare än många andra på planen. Det gjorde att jag fortsatte spela långt upp i vuxen ålder. Vill minnas att de sa: ”Din tid kommer”, vilket för övrigt är, enligt mig, Håkan Hellströms bästa låt! Jag hoppas att barn som idrottar idag har samma tur med ledare som jag hade.

Annons

Under senare år har ett stort antal studier från många länder, som Sverige, Norge, Island, Nederländerna, USA och Taiwan, undersökt den relativa ålderseffekten kopplad till adhd. I en studie som vi genomförde för ett par år sedan visade vi att 2,8 procent av barnen som var födda under årets två sista månader hade adhd. Av barnen födda i januari eller februari hade 1,7 procent av barnen diagnosen adhd.

Annons

Vill minnas att de sa: ”Din tid kommer”, vilket för övrigt är, enligt mig, Håkan Hellströms bästa låt!

Varför? En tänkbar förklaring till den relativa ålderseffekten är att barn som är mer omogna än den övriga klassen ställs inför alltför krävande och komplexa situationer. Det kan i sin tur bidra till att adhd-relaterade problem blir påtagliga och mer synliga. Den omvända tolkningen är också möjlig: att de barn som är äldst i klassen har lättare att kompensera för adhd-relaterade problem eftersom de på grund av sin ålder ligger före i utvecklingen. Om det stämmer bör lärare och teamet som ställer adhd-diagnoser inte bara ta hänsyn till barnets ålder i antal år. De måste också räkna med barnets födelsemånad i förhållande till de andra klasskompisarna.

Studier som visar på en koppling mellan födelsemånad och adhd väcker viktiga frågor om hur vi kan förbättra kvalitén på diagnosen adhd. Framförallt gäller det att göra mer noggranna åldersjämförelser för yngre barn. Den här typen av resultat omkullkastar dock inte den övergripande kunskapen. Området är väl utforskat och vi har mer kunskap om diagnosen adhd än om många andra psykiatriska tillstånd.

Annons

Fakta

Vad är adhd?

►Adhd är en funktionsnedsättning som innebär svårigheter att koncentrera sig och/eller reglera sin aktivitetsnivå och hämma sina impulser.
►En del personer med adhd har bara specifika svårigheter, medan andra har flera.
►För att ställa diagnos krävs en allsidig bedömning av ett team av läkare, psykolog och andra yrkesgrupper.
►För en adhd-diagnos ska symptomen vara påtagliga i minst två sammanhang, till exempel i skolan och hemma, och kopplade till problem som är så stora att det behövs hjälp.
►Diagnosen adhd förekommer hos ungefär 5 procent av barn i skolåldern.

Annons

Detta är viktigt att påpeka eftersom adhd länge varit en diagnos som väckt starka känslor. Det är inte ovanligt att forskningsresultat som visar på en koppling mellan födelsemånad och adhd feltolkas, som till exempel: ”Är det verkligen adhd eller bara omognad?”. Eller: ”Omognad tolkas som adhd”. Den här typer av rubriker späder på myten om att adhd är en diagnos som saknar betydelse för individen, vilket inte stämmer. Jag har under de senaste 15 åren forskat om problem kopplade till adhd och det är definitivt en diagnos att ta på allvar. Personer med diagnosen adhd har stort behov att få lämpliga insatser, stöd och behandling i rätt tid.

Detta är viktigt att påpeka eftersom adhd länge varit en diagnos som väckt starka känslor.

När mina barn fyller år kan jag med glädje se att de firas i skolan. Skolan är uppenbart medveten om födelsemånad och som pappa blir jag bara genuint glad för mina barns skull. Som forskare önskar jag dock en mer omfattande diskussion om den relativa ålderseffekten inom skola, idrott och vård. Den behövs för att identifiera vilka sätt som bäst kan säkerställa att våra barns framtid inte beror på hur gamla de var när de började skolan.

Fakta

Henrik Larsson

► Ålder: 46.

► Familj: Fru och två barn.

► Bor: I hus utanför Örebro.

► Forskningsområde: Professor i psykiatrisk epidemiologi, med ambitionen att öka kunskapen om mental ohälsa. ► Kuriosa: Drömde i unga år om ett liv som fotbollsproffs.

Annons

Annons

Till toppen av sidan