Annons

Annons

Annons

Annons

krönikaVetenskapskrönikor

Ida Flink
Små mätbara mål gör stor skillnad för ditt välmående

När jag med andan i halsen halvspringer ut från livsmedelsaffären, osäker på om jag har fått med mig allt till veckans tacokväll, hejdas jag i steget av löpsedeln med bilder från krigets Ukraina. Där står en kvinna, inte helt olik mig själv, med ett barn i varsin hand, på väg att fly sitt sönderbombade hem.

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Bild: TT

Annons

Fakta

Vetenskapskrönikor i NA

► Tio olika universitetsforskare skriver krönikor i NA på fredagar, inom en rad varierande områden. Idag skriver Ida Flink krönika. Hon forskar om hur kognitiv beteendeterapi kan hjälpa vid olika typer av smärta. Nästa vecka är det Christian Lundahls tur. Han forskar om pedagogik och skolan.

Min fredagsstress känns plötsligt futtig. Stress, för lite sömn och en tilltagande huvudvärk till trots – det är ingenting mot de påfrestningar kvinnan kommer möta under flykten. När hon väl når sitt mål är det stor risk att ekonomisk och social utsatthet blir en extra börda.

När vi psykologer och forskare i psykologi talar om nutidens ohälsa i Sverige brukar vi mena stress, sömnproblem, smärta och psykisk ohälsa, där kognitiv beteendeterapi, kbt, är en effektiv behandlingsmetod. Det handlar om individen, men vi får inte glömma bort det faktum att samhället är en grogrund till ohälsan. Hur kan vi utifrån en helhetssyn hjälpa våra klienter i rätt riktning – och mota den illavarslande trenden av ökad ohälsa?

Annons

Annons

Vi får inte glömma bort det faktum att samhället är en grogrund till ohälsan.

Jag tar avstamp i ett välkänt forskarknep. Att googla (jodå, även forskare använder Google). Där kan jag hitta färsk statistik från nationella myndigheter, på upplevd ohälsa och sjukskrivning.

Den redan välkända bilden framträder tydligt. De vanligaste formerna av ohälsa är sådant vi psykologer och kbt-terapeuter är experter på. Småbarnsmammor som stressar sönder sig, chefer som prioriterar jobbet framför fysisk aktivitet och återhämtning. Nutidens ohälsa orsakas av hur vi människor lever i vår vardag. Under de senaste hundra åren har dödsfall på grund av spädbarnsdödlighet, olyckor och infektionssjukdomar sjunkit drastiskt i västvärlden, om vi räknar de senaste två åren med pandemin som en parentes.

Istället toppar tillstånd kopplade till levnadsvanor listan över dödsorsaker: hjärt-kärlsjukdomar, cancer och stroke. Likaså är psykisk ohälsa numera en folksjukdom.

Enligt Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät uppger två av fem vuxna att de besväras av oro eller ångest. Ungefär lika många svarar att de lider av sömnbesvär. Kort sagt stressar vi för mycket och sover för lite.

Statistiken färgas av en bakgrundsbild som är svår att bortse från, nämligen samhället som grogrund till ohälsa. Nutidens ohälsa handlar inte bara om vad individen gör och inte gör, utan uppstår till följd av en rad omständigheter. Det är lätt att tänka att stress är en välfärdssjukdom, och till viss del stämmer det, då stress tar sig andra uttryck hos individer som behöver kämpa för mat på bordet, eller – såsom den ukrainska kvinnan – behöver fly sitt hemland.

Annons

Nutidens ohälsa handlar inte bara om vad individen gör och inte gör, utan uppstår till följd av en rad omständigheter.

Annons

Psykiskt välbefinnande och psykiska besvär är kopplat till socioekonomiska faktorer, främst inkomst men även i viss mån utbildning. De med lägre utbildning och lägre inkomst mår sämre, på alla mått av psykisk ohälsa. Sambandet återfinns i all tillgänglig statistik. Siffrorna säger förstås ingenting om riktningen på sambandet: det kan vara så att de som mår sämre har svårare att klara av skolan och få ett bra jobb. Men troligtvis är sanningen mer komplex än så.

Det går inte att blunda för social utsatthet och ekonomisk osäkerhet som bidragande faktor till dagens ohälsa.

Likaså målas det upp en bild där de flesta former av psykisk ohälsa drabbar kvinnor i större utsträckning än män. Om vi bortser från alkohol- och drogberoende, schizofreni och autism, drabbas och vårdas kvinnor oftare för psykiatrisk problematik, där stressrelaterad ohälsa särskilt stuckit ut under de senaste decennierna. I Folkhälsomyndighetens enkät uppgav hälften av Sveriges vuxna kvinnor besvär med oro eller ångest. Andelen sjukskrivningar i psykiatriska diagnoser är högre bland kvinnor än bland män. Kön och genus är faktorer vi inte kan bortse från.

Fakta

Kognitiv beteendeterapi

►Kognitiv beteendeterapi, kbt, är ett paraplybegrepp för psykologiska behandlingsmetoder som har sin grund i kognitiv psykoterapi.

►Behandlingen har ett tydligt fokus och arbetar främst med det som är här och nu. Klienten får sätta upp ett mål och med hjälp av olika tekniker såsom gradvis exponering, problemlösning, beteendeexperiment, avslappning och medveten närvaro arbetar man sedan strukturerat mot detta. Klienten får hemuppgifter och behandlingen bygger inte enbart på samtal, utan också på praktiska övningar.

►En sammanfattning av Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät som genomförs vartannat år går att finna här:

Nationella folkhälsoenkäten

Hälsa på lika villkor

Folkhälsomyndigheten
(folkhalsomyndigheten.se)

Annons

Annons

Som psykolog uppmuntrar jag mina klienter att skapa en tydlig problemformulering. För att få styrfart framåt i terapin är det till hjälp att ha ett välformulerat mål, och någotsånär veta vad första steget i riktning mot det målet är. Om målet är en bättre balans mellan arbete och fritid kan första steget vara att planera in en återhämtningsaktivitet varje dag. Ett annat delmål kan vara att tydligt kommunicera till sin chef att jag läser inte mejl på helger. Fokus på små, mätbara delmål betyder inte att vi behöver släppa strävan efter ett samhälle som gynnar hälsa på lång sikt, snarare än kortsiktig effektivitet. Vi som psykologer måste hålla flera bollar i luften: både hjälpa individen i riktning mot egna mål och agera mot riskfaktorer på samhällsnivå.

Ett annat delmål kan vara att tydligt kommunicera till min chef att jag inte läser mejl på helger.

Psykologer bör finnas med och bygga arbetsplatser som värnar om medarbetarnas återhämtning, skolor där kunskap om sömn står på schemat, och vårdcentraler där fysisk och social aktivitet rekommenderas som förstahandsval mot nedstämdhet. Traditionellt sett har psykologisk kunskap främst förknippats med att hjälpa den enskilde att må bättre. Men genom att hjälpa klienten till små beteendeförändringar i rätt riktning, ökar chanserna till en mer hållbar livsstil. För att mota vår tids ohälsa måste vi jobba med både individens livsstil och det omkringliggande samhället.

Jag sjunker ner i soffan med ett glas rödvin, och helgkänslan börjar infinna sig. Mejlkorgen får vänta tills på måndag.

Fakta

Ida Flink

► Ålder: 42 år.
► Familj: Tvillingar på nio år och deras elvaårige storebror
► Bor: Adolfsberg, Örebro.
► Forskningsområde: Smärtans psykologi och kognitiv beteendeterapi (kbt) vid smärtproblematik.
► Kuriosa: Var som tonåring med och startade Arvika Nyheters ungdomsredaktion och gjorde i samma veva en dokumentärfilm om tre värmländska raggare by night.

Till toppen av sidan