Annons

Annons

Annons

Annons

krönikaVetenskapskrönikor

Christian Lundahl
Omtanke driver elever – inte bara betyg och bra jobb

Text: 

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Efter upploppet i Örebro under långfredagen städade ungdomar från Vivalla på eget initiativ upp efter förödelsen och delade ut blommor till drabbade grannar.

Detta var en fin filantropisk handling som med all rätt fick rubriker. Handlingar där man visar oegennyttig kärlek till sina medmänniskor, är kanske annars något ungdomar vanligen inte förknippas med.

Men i själva verket är det så att icke-egoistiska handlingar kan vara en väldigt stark drivkraft i skolarbete.

Bra betyg och ett framtida jobb är motiverande faktorer när ungdomar studerar. Men studier visar att även ett intresse för att få möjlighet att ta ett medmänskligt och ett samhälleligt ansvar också är en faktor. Bild: TT

I forskning om motivation för skolarbete har det länge talats om yttre och inre motivation.

Annons

Yttre motivation kan handla om att anstränga sig i sina studier för att få ett bra välbetalt jobb med hög status. Inre motivation handlar i stället om att anstränga sig för att ämnena är roliga, intressanta och utvecklande.

Annons

I skolan förstärks yttre motivation med goda provresultat och betyg. Inre motivation förstärks när eleven kan ta sig an allt svårare uppgifter med allt bättre resultat. Men det är sällan så att en elev drivs enbart av yttre eller inre motivation – utan av en kombination.

Studier har visat att framgångsrika elever, sett till betyg, främst drivs av en inre motivation för sitt arbete. Men det är den yttre motivationen som bidrar till att jaga de riktigt höga betygen. När det handlar om att ta sig an riktigt jobbiga eller tråkiga uppgifter är det en tredje drivkraft som visar sig mer betydelsefull, nämligen den filantropiska.

Studier har visat att framgångsrika elever, sett till betyg, främst drivs av en inre motivation för sitt arbete.

Tyvärr är det så att flera av de övningar som behövs för att utveckla komplicerade färdigheter inom matematik, naturvetenskap och teknik upplevs av unga som väldigt tråkiga.

I en amerikansk studie visade det sig att mer än hälften av eleverna hellre skulle äta broccoli än att göra matematikläxan – och 43 procent gick hellre ut med soporna!

Sju forskare i psykologi, verksamma vid några av USA:s främsta universitet, visar genom tester och experiment hur elever med filantropiskt tänkande kan ta sig an uppgifter trots att de är uttråkade.

I en av studierna undersökte forskarna 1364 gymnasieelevers drivkraft att lära sig med påståenden som:

► Jag vill lära mig saker som jag kan använda för att ha en positiv påverkan på min omgivning (filantropisk drivkraft).

►Jag vill lära mig saker som kan ge mig ett välbetalt jobb (yttre drivkraft).

Annons

Annons

►Jag vill lära mig för att jag vill bli självständig i mitt tänkande (inre drivkraft).

Forskarna undersökte också elevernas förmåga till ansträngning och gjorde ett experiment.

Eleverna skulle lösa (tråkiga) matematikuppgifter på datorn. Inför varje uppgift ställdes de inför ett val på skärmen. De kunde trycka antingen på knappen ”räkna en uppgift” eller ”spela ett spel/se en video”.

Efter att ha kontrollerat att eleverna verkligen upplevde matematikuppgifterna som tråkiga kunde forskarna konstatera att elever som också drevs av filantropiska motiv löste fler matematikuppgifter än valde video-alternativet. Vid en uppföljning visade det sig även att dessa elever i högre utsträckning läste vidare på högskola och klarade högre studier väl.

En slutsats av detta experiment skulle kunna vara att det är viktigt att visa på skolkunskapernas värde för till exempel fred, demokrati och ekologisk hållbarhet. Haken är bara den att ungdomar inte köper vuxenvärldens bild av verkligheten rakt av och vad som är viktigt att kunna. I en andra studie lät forskarna därför 451 ungdomar själva reflektera över hur världen kan bli en bättre och rättvisare plats, och hur de genom sitt lärande i skolan kan bidra till det.

Genom att använda en kontrollgrupp med 446 matchade elever kunde forskarna se om experimentet påverkade betygen. Det visade sig att när eleverna reflekterade över vilka kunskaper som kan hjälpa till att göra världen till en bättre plats, hade det en klart positiv effekt på betygen i matematik och NO. Störst var effekten bland de mest svagpresterande eleverna.

Haken är bara den att ungdomar inte köper vuxenvärldens bild av verkligheten rakt av och vad som är viktigt att kunna.

Annons

Det är orimligt att tänka sig att elever ska gilla alla skolans ämnen och uppgifter. Det finns flera viktiga kunskaper som kräver nötande, rabblande och ihärdighet. Kanske än mer nu när det bara ett klick bort finns så lockande alternativ. Men skolan kan hjälpa ungdomar att börja reflektera över den vidare nyttan av mer svårförvärvade kunskaper. Som en elev i den amerikanska studien konstaterade efter en reflektionsövning:

Annons

”Jag tror att skolan kommer att ge mig grundläggande färdigheter att överleva i världen. Naturvetenskapen kommer att ge mig en god bas för min karriär som miljöingenjör. Jag vill kunna hjälpa till med att lösa våra energiproblem.”

Filantropi som drivkraft verkar med andra ord vara ett effektivt sätt att få ungdomar att härda ut och klara av jobbiga och tråkiga skoluppgifter. Men det finns också ett vidare skäl till att jag uppmärksammar detta - vi kan också bli bättre på att framkalla dessa drivkrafter hos varandra i vardagen!

Fakta

Så gjordes studien

Krönikan hänvisar till en artikel som bygger på fyra studier med över 2 000 representativt utvalda amerikanska ungdomar och unga vuxna.


►Den första studien visar på ett tydligt samband mellan ett självöverskridande (filantropiskt) syfte för lärande och förmåga till disciplin och självreglering. De med ett filantropiskt motiv i lärande kunde hålla på längre med en tråkig uppgift och gav inte efter för ett frestande alternativ och, många månader senare, var de också mindre benägna att hoppa av college.


►Studie 2 behandlade kausalitet. Studien visade att en enkel psykologisk intervention som främjar ett självöverskridande lärande kunde förbättra elevernas resultat i NO-ämnen och matematik.


►Studie 3 och 4 var kortsiktiga experiment som utforskade möjliga mekanismer för hur självöverskridande motiv för lärande kan ge ökad självdisciplin och ett fördjupat lärande.

FOTNOT: Yeager, D. S., Henderson, M. D., Paunesku, D., Walton, G. M., D'Mello, S., Spitzer, B. J., & Duckworth, A. L. (2014). Boring but important: a self-transcendent purpose for learning fosteracademic self-regulation. Journal of personality and social psychology, 107(4), 559.
Länk: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4643833/

Annons

Annons

Fakta

Christian Lundahl

Ålder: 50 år.

Familj
: Fru, två barn plus två bonusbarn.

Bor: Hägersten, Stockholm.

Forskningsområde: Pedagogik – utbildningshistoria, utbildningspolicy, betyg och bedömning.

Kuriosa:
Trivs bäst i stora städer och har i perioder bott i New York och i Berlin.

Fakta

Tio forskare skriver i NA

► Tio olika forskare från Örebro universitet skriver krönikor i NA på fredagar, inom en rad varierande områden. Idag skriver Christan Lundahl krönika. Han forskar om pedagogik och skolan. Nästa vecka är Robert Brummer, som forskar om hur mat påverkar mag- och mental hälsa, tillbaka med sin andra krönika.

Annons

Annons

Till toppen av sidan