Annons

Annons

Annons

Annons

krönikaVetenskapskrönikor

Robert Brummer
Kan vi äta oss lyckliga? Svaret är (nog) ja

Lax, kikärtor, min favoritefterrätt kvarg med blåbär och en ask mörk choklad ligger i korgen. Det är lördag förmiddag. Jag strosar i matbutiken och letar mat som gör magen glad – och hjärnan lycklig.

Text: 

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Bild: TT

Annons

Bra mat kan ge en direkt positiv effekt på hälsa och få oss att må bättre, inte bara i framtiden utan redan i dag. Nyckeln är samspelet mellan kost, mage och hjärna – och det undersöker mitt forskarteam. Jag skriver magen, men oftast handlar det om det som kommer sen – tarmarna.

Det finns en hel del forskningsresultat som talar för att tarmen kan påverka hjärnan positivt. Men mycket forskning bygger på djurstudier eller på studier som undersöker individuella celler eller cellsystem. Det finns inte många bra studier på människor och därför lägger jag och mina forskarkollegor mycket resurser på just den typen av studier. Vi söker svar på hur kost, tarm och inte minst tarmbakterierna påverkar hjärnan.

Annons

Fakta

►Tio olika universitetsforskare från Örebro universitet skriver krönikor i NA på fredagar, inom en rad varierande områden. Idag är det dags för Robert Brummer att skriva sin andra krönika. Han forskar om hur mat påverkar vår mag- och mentalhälsa. Nästa vecka skriver Amy Loutfi, som forskar om människan i förhållande till framtidens AI, krönika.

Annons

Generellt kan man säga att tarmen kan påverka hjärnan på två sätt:

► genom små substanser som bildas i tarmen och förs till hjärnan via blodomloppet.

► genom att tarmens eget nervsystem skickar signaler till hjärnan via en nerv som kallas nervus vagus. Den nerven påverkar också viktiga kroppsfunktioner som puls, andning och pupillstorlek

Idag ska jag koncentrera mig på det förstnämnda. En av huvudaktörerna i samspelet mellan tarm och hjärna är serotonin – en signalsubstans som många har hört talas om. Det är just den substansen som många antidepressiva läkemedel försöker höja mängden av i hjärnan. Det finns faktiskt mest serotonin i tarmen – men serotonin producerat i tarmen når inte hjärnan.

Däremot kan tryptofan nå hjärnan och hjärnan använder tryptofan för att tillverka serotonin. Tryptofanet får du i dig via kosten – det finns i mjölkprodukter, frukt och grönsaker som banan, kiwi, tomat, ärtor och broccoli. Detta är en första viktig nyckel.

Tryptofanet får du i dig via kosten.

Detta är hur det borde fungera men det finns hinder. Vi vet att människor som någonstans i kroppen drabbas av en långvarig inflammation har en ökad risk att bli deprimerade. Den depressionen beror sannolikt på lägre halter av serotonin i hjärnan. Orsaken är att inflammationen gör att mindre tryptofan förs till hjärnan för att kunna omvandlas till serotonin där.

Sämre tarmhälsa kan också leda till en typ av inflammation som påverkar serotoninet i hjärnan. Genom rätt kost och en balanserad tarmflora kan vi förbättra tarmhälsan och på det viset också hålla hjärnan i trim.

Annons

Annons

Serotonin är ett av flera exempel på hur tarmen kan påverka hjärnan. Tarmens bakterier producerar även andra ämnen som hjärnan mår bra av. Nyligen har vår forskning visat att så kallade probiotiska bakterier kan påverka hjärnans funktion positivt. Probiotiska bakterier är nyttiga bakterier i livsmedel eller piller som överlever magsyrans attacker.

För att kunna studera detta har vi använt oss av en teknik som kallas funktionell hjärnavbildning. Med en magnetkamera kunde vi kartlägga hur hjärnan reagerade under stress och hur probiotiska bakterier påverkar detta. Våra resultat tyder på att hjärnan kunde hantera vissa former av stress effektivare efter intag av de probiotiska bakterierna vi studerade.

Vad ska du tänka på när du går din runda i mataffären inför helgen och vill göra din kropp och knopp glad? Probiotika finns i dag i många livsmedel. Men forskningen har i dagsläget inte visat att de verkligen har en hälsoeffekt på hjärnan. Så tabletter med välstuderade probiotiska bakterier är ett alternativ.

Så tabletter med välstuderade probiotiska bakterier är ett alternativ.

Det finns mycket i vår kost som är viktigt för hjärnans välmående. Vissa fetter som framför allt finns i fet fisk påverkar hjärnan på ett positivt sätt. De förändrar hjärnans sammansättning och de dämpar inflammation i kroppen – och det vet vi ju har en gynnsam effekt på serotoninet i hjärnan. Redan för 20 år sedan började psykiatrin skriva ut antidepressiva läkemedel i kombination med kapslar med fiskolja för att åstadkomma en snabbare antidepressiv effekt.

Annons

Fakta

Inflammation

►Inflammation kan vara en naturlig och fördelaktig konsekvens när vårt immunsystem reagerar på något vår kropp vill bli av med. Sårläkning är alltså också inflammation. Sådana processer kallar vi oftast akut inflammation.
►Men ibland så stimuleras vårt immunsystem under en längre tid, till exempel på grund av sämre tarmhälsa eller övervikt, och detta kan leda till en mer kronisk inflammation som inte alls är nyttig för vår hälsa. Det kan vara i en så pass låg grad att man inte är medveten om det, men det påverkar ändå hälsan negativt. Tarmen och tarmens bakterier kan spela en viktig roll i den typen av inflammation och hur den påverkar hjärnan.

Annons

Mitt forskarteam, som består av medicin- och nutritionsforskare, har tillsammans med Restaurang- och hotellhögskolan utvecklat maträtter för att under en längre tid kunna studera effekten av en hälsosam nordisk kost på hälsa och välmående hos personer som lider av mild till måttlig depression.

I det vi kallar en hälsosam nordisk kost återfinns de livsmedel som tillsammans kan minska inflammation i kroppen och påverka hjärnans hälsa. En sådan kost kännetecknas av mycket grönsaker, frukt, bär, baljväxter, fisk tillsammans med fullkornsprodukter, främst råg, havre och korn, och mejeriprodukter med låg fetthalt.

Samtidigt ska man snåla med socker, rött kött, charkuteri och icke fullkornsprodukter, som vitt bröd.

Men nu vill ni förstås få veta om vi kan äta oss lyckliga? Jag skulle försiktigt vilja svara ja! Men det återstår mycket forskning om vilka kostförändringar som är mest effektiva, för vem och i vilket livsskede. Det finns mer för mig att göra – jobbet är inte slut.

Annons

Fakta

Robert Brummer

Ålder: 64 år.

Familj: Fru, två barn och fem barnbarn.

Bor: Åmmeberg i södra Örebro län.

Forskningsområde:
Hälsa – så påverkar mat vår mag- och mentalhälsa. Brummer berättar vad kroppen behöver för att må bra. Och varför inte alla kan vara veganer. Vad ska man tro på vad gäller alla hälsotips? Finns det nåt fast att hålla sig till? Vad händer om vi alla ”tvingas” sluta med kött på grund av klimatet?

Kuriosa: Robert har sprungit maraton på en tid under tre timmar.

Annons

Annons

Till toppen av sidan