Annons

Annons

Annons

Annons

krönikaVetenskapskrönikor

Henrik Larsson
Fysisk träning kan hjälpa även vid psykisk ohälsa

Psykiatriska tillstånd som adhd, autism och depression är kopplat till en ökad risk för fysiska problem som astma och övervikt. Det kunde vi visa i en nyligen publicerad studie. I den sammanfattade vi kunskap från alla studier som undersökt kopplingen mellan psykiatriska och fysiska tillstånd hos barn och ungdomar.

Text: 

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Bild: TT

Annons

För lite eller ingen fysisk aktivitet är en av flera förklaringar till varför personer med psykisk ohälsa drabbas av fysiska sjukdomar. Att hjälpa våra barn att förebygga fysiska problem är en utmaning – speciellt för barn med psykisk ohälsa. Familjen har så klart en stor betydelse, men utan stöd från skola, idrottsrörelsen och sjukvården med flera blir det svårt.

Specialistsjukvården är i stort uppdelad mellan psykisk och fysisk ohälsa. Detta trots att vi idag vet att det finns en tydlig koppling. Otillräckligt samarbete mellan psykisk och fysisk vård har påtalats under en längre tid, men jag tror att sjukvården äntligen är redo för en förändring.

Fakta

Vetenskapskrönikor i NA

► Tio olika universitetsforskare skriver krönikor i NA på fredagar, inom en rad varierande områden. Idag är det Henrik Larssons tur. Han forskar om psykisk hälsa och ohälsa. Nästa vecka publicerar Henrik Scander sin krönika. Hans forskningsområde är mat och dryck – och god och dålig smak.

Annons

Annons

Fysisk aktivitet skrev jag. Jag mår bra av att träna. Jag vill göra det ofta, men jag kan inte säga att jag lyckas särskilt bra. Det går i perioder och sällan regelbundet under en längre tid. Jag är lite ”av eller på” helt enkelt. Tokpeppad och höga ambitioner följs av en period utan motivation. Eller så kommer annat emellan; en förkylning, en skada, andra projekt, familjen eller jobbet. 

Ett viktigt och aktuellt forskningsområde fokuserar på hur fysisk aktivitet som promenader, yoga eller dans kan användas för att förebygga eller behandla psykisk ohälsa – eller problem som kommer till följd av psykisk ohälsa. Jag läste nyligen en omfattande systematisk litteraturöversikt som visade på en robust koppling mellan fysisk aktivitet och minskad risk för depression.

Trots stora forskningsframsteg, så är det ändå något som skaver inom mig. Vad är det som skaver? Jag var nyligen involverad i ett internationellt forskningsprojekt om fysisk aktivitet. Projektet undersökte om fysisk aktivitet kan användas för att hjälpa personer med adhd. Det som var speciellt med det här projektet var att deltagarna fick ta del av individanpassade och ganska avancerade träningsprogram via mobiltelefonen.

Problemet var att en mycket stor andel av studiedeltagarna hoppade av studien. En trolig delförklaring var att det helt enkelt var för komplicerat och krävande. Projektet lät bra på papper, men funkade inte riktigt i verkligheten.

Lite så är det för mig också när jag som relativt otränad börjar löpträna och redan efter par pass börjar planera ett program för hur jag ska kunna springa milen på 40 minuter. Det ser bra ut på papper, men fungerar aldrig i verkligheten.

Annons

Fakta

Tre förklaringar till varför individer med psykisk ohälsa drabbas av fysiska sjukdomar

1) Individer med psykisk ohälsa har ibland levnadsvanor som påverkar den fysiska hälsan negativt.

2) En del läkemedel man använder för behandling, till exempel mot psykossjukdomar, ökar också risken för metabola sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och övervikt.

3) Genetiska faktorer som ökar risken för psykisk ohälsa ökar också risken för metabola sjukdomar. Den risken finns med sedan födseln.

Annons

Enligt mig är den kritiska frågan inte längre ”om” fysisk aktivitet har positiva effekter, utan snarare ”hur” fysisk aktivitet på ett bra sätt kan användas som behandling för personer med viss typ av psykisk ohälsa.

Fysisk aktivitet används till exempel som behandling för att att förebygga, förbättra och behandla många fysiska sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Fungerar det lika bra för personer med psykisk ohälsa? Nej, forskning har visat att vissa typer av psykiska tillstånd gör det svårare att följa olika behandlingsprogram, inklusive behandling som omfattar fysisk aktivitet.

Erbjuds personer med och utan psykisk ohälsa samma vård – till exempel fysisk aktivitet på recept – för sina fysiska problem? Nej, forskning har till exempel visat att personer med hjärt-kärlsjukdomar som lider av allvarlig psykisk ohälsa erbjuds en sämre vård för sina hjärt-kärlproblem än personer utan psykisk ohälsa.

Är det ett viktigt problem att lösa? Ja, dessa skillnader kan leda till sämre livskvalitet och ibland livshotande hälsoproblem.

Kanske upplevs jag som tjatig när jag hänvisar till att mer forskning behövs, men här behövs det faktiskt mer kunskap och ökad medvetenhet så att personer med psykisk ohälsa kan erbjudas behandlingsalternativ och stöd som är anpassade till att fungera på längre sikt.

Annons

Semestern börjar närma sig. Jag är helt säker på att jag kommer träna en del. Det brukar bli så under sommaren. Den här gången ska jag försöka hitta nivån ”lagom” så att jag kan fortsätta med regelbunden träning framåt. Fysisk aktivitet som funkar i verkligheten är målsättningen även för mig.

Fakta

Henrik Larsson

► Ålder: 46.
► Familj: Fru och två barn.
► Bor: I hus utanför Örebro.
► Forskningsområde: Professor i psykiatrisk epidemiologi, med ambitionen att öka kunskapen om mental ohälsa. ► Kuriosa: Drömde i unga år om ett liv som fotbollsproffs.

Annons

Annons

Till toppen av sidan