Annons

Annons

Annons

Annons

krönikaVetenskapskrönikor

Anna Kärrman
Vatten – semesterns stora samtalsämne och vår viktigaste råvara

Sommaren är här! Oavsett hur vädret är så är sannolikheten stor att vatten finns i nyhetsflödet. Det kan handla om för lite nederbörd, borttorkade skördar, risk för skogsbränder, sinande vattentäkter och uppmaningar om att inte fylla poolen. Eller så domineras nyheterna av lågtryck, regnmassor som förstör skördarna och skyfall med översvämningar där hus, vägar och i värsta fall människor och djur far illa.

Text: 

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Bild: Robban Andersson

Annons

Torka, vattenbrist och skyfall är något som många länder hanterar regelbundet men som också blir allt vanligare på våra breddgrader. Anledningen stavas klimatförändringar. Vattennivåerna i Sverige sjunker till följd av varmare temperaturer som ökar avdunstningen. Fler skyfall i stället för normal nederbörd gör att vattnet inte tränger ner i markens små håligheter utan forsar fram. Och så har vi blivit fler som gradvis använder alltmer vatten.

Fakta

Tio forskare

► Tio olika forskare från Örebro universitet skriver krönikor i NA på fredagar, inom en rad varierande områden. Idag skriver Anna Kärrman krönika. Hon forskar om vad alla larm om kemikalier i naturen betyder.. Nästa vecka är det Christian Lundahls tur. Han forskar om pedagogik och skolan.

Annons

Vatten är en av våra viktigaste råvaror och en medvetenhet om vikten av hållbar hantering av vatten i samhället ökar. Industrin arbetar med cirkulation av processvatten. Kampanjer för att hushåll ska minska vattenkonsumtionen och inte spola ned skräp i toaletten blir allt vanligare. Inom jordbruket används avloppsvatten på ett fåtal håll i landet för bevattning av åkermark.

Annons

Allt vatten återvinns naturligt som en del av vattnets kretslopp. Vatten är därför en ändlig resurs. Återanvändning av vatten syftar mestadels på återanvändning av avloppsvatten från hem och företag som behandlats tillräckligt med avseende på bakterier och syreförbrukande ämnen för att kunna återanvändas på ett säkert sätt.

Vatten är därför en ändlig resurs.

I Sverige har vi med enstaka undantag små och ytliga grundvattenmagasin, medan det finns gott om vatten i sjöar, älvar och vattendrag. Vi anser – och är rent av lite malliga över – att här i Sverige kan vi bevara vårt vatten rent och dricka direkt från källan. Vi ser det som en självklarhet att vi tillhör de 70 procent av jordens befolkning som har rent vatten enligt de globala hållbarhetsmålens definition. Det innebär en konstant tillgång av vatten hemma av god kvalitet enligt uppsatta gränsvärden. Men – det sista kriteriet är i farozonen.

Ett 20-tal forskare krävde 2014 att regeringen skulle utreda hur det var möjligt att långlivade per- och polyfluorerade kemikalier, PFAS, fick användas i stor omfattning och spridas till våra dricksvattentäkter. Kravet hade föregåtts av ett antal händelser. Miljövetenskapsstudenter på Stockholms universitet hade bland andra av en slump hittat alarmerande nivåer av redan kända och reglerade PFAS-kemikalier i dricksvattnet. Regeringens utredning landade i att kemikalielagstiftningen är för svag för att skydda grundvattnet. Dessutom fungerar övervakning och tillsyn dåligt.

Annons

Annons

När övervakningen av PFAS ökade fick flera kommuner i Sverige stänga vattentäkter på grund av för höga halter. Under de senaste decennierna har oron över omfattningen av kemikalier som släpps ut från hushåll ökat. Sådana kemikalier inkluderar läkemedel, hygienprodukter, naturliga hormoner – som till exempel östrogener – nanopartiklar och mikroplaster. De flesta av dessa ämnen kommer ut i sötvatten via avloppsvatten. Problem med fortplantning hos fisk har visat sig vara starkt relaterad till hormon- och läkemedelsutsläpp från tätbefolkade områden.

Farliga kemikalier måste stoppas redan vid källan. Ansvaret ligger alltså på användarna, vilket kan kännas som en övermäktig uppgift. I dag kan producenter använda nya kemiska produkter utan att fullständigt redovisa vad som ingår i produkten – eller att bevisa att kemikalierna är ofarliga. Inte sällan upptäcks effekter på miljön eller människors hälsa efter lång tids användning.

Farliga kemikalier måste stoppas redan vid källan.

Dricksvattenproducenterna – kommunerna – kan inte själva kontrollera processen, eftersom deras råvara helt enkelt är vatten från naturen. De ökade behoven av rening som en högre belastning av kemikalier innebär ökar kostnaden för dricksvatten. I dag är det inte heller tekniskt möjligt att rena bort alla kemikalier som släpps ut från hushåll och industrier – och kanske kommer det aldrig att vara realistiskt.

I framtiden blir vattenåtervinningen allt viktigare i Sverige. Trots alla hot mot det bokstavligen livsviktiga vattnet är vi priviligierade. Vårt avloppsvatten späds uppskattningsvis ut 1 825 gånger i naturen. Siffran är bland de högsta spädningsfaktorerna i världen. Men det är ett medelvärde och skillnaden mellan norra och södra Sverige är mycket stor. I Belgien späds avloppsvattnet ut 8,7 gånger vilket förenklat kan uttryckas som att ytvattentäkterna i Belgien innehåller tio procent avloppsvatten.

Annons

Annons

Än så länge kan vi skatta oss lyckliga att vi i stora delar av landet har gott om vatten och en stor utspädningseffekt. Men om vi fortsätter använda vatten på det sättet vi är vana vid riskeras tillgången och kvaliteten för framtida generationer. Med förändringarna i klimatet måste vi räkna med ytterligare ökad kostnad för rent vatten och att kvaliteten på dricksvattnet försämras, framför allt om vi inte kan minska utsläppen av kemikalier.

Fakta

Anna Kärrman

► Ålder: 46 år.
► Bor: I Örebro.
► Forskningsområde: Identifierar kemikalier som kan vara farliga för människa och miljö och studerar hur de sprids och vilka effekter som de ger.
► Kuriosa: Blir lätt sjösjuk, gillar att plocka kantareller.

Annons

Annons

Till toppen av sidan