Annons

Annons

Annons

krönikaVetenskapskrönikor

Christian Lundahl
Så påverkar sommarlovet lärandet – och lönen

Nu så här i högsommaren firar många svenskar sin semester och skolbarnen är mitt i ett långt sommarlov. Men när barnen kopplar bort skolan finns också en risk att de glömmer en del av vad de lärt sig under året. Därför diskuteras det då och då om vi inte borde gå över ett tre-terminssystem som i exempelvis Frankrike, Japan, Portugal, Storbritannien och vissa amerikanska stater med kortare terminslov.

Text: 

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Ridläger i Karlslund under sommarlovet.

Bild: Robban Andersson

Annons

En vanlig uppfattning är att det långa svenska sommarlovet har sina rötter i bondesamhället och att barnen behövdes på gården under sommaren. Men det finns inga entydiga belägg för att detta är huvudorsaken. En annan förklaring till långa sommarlov, som framförts av vissa utbildningshistoriker, är att barnen i städerna behövde komma bort från torka och damm.

Fakta

Tio forskare skriver i NA

► Tio olika forskare från Örebro universitet skriver krönikor i NA på fredagar, inom en rad varierande områden. Idag skriver Christan Lundahl krönika. Han forskar om pedagogik och skolan. Nästa vecka är Robert Brummer, som forskar om hur mat påverkar mag- och mental hälsa, tillbaka med sin andra krönika.

Flera faktorer och traditioner spelar sannolikt in, och det har inte alltid sett likadant ut i alla delar av Sverige eller i olika skolformer.

Annons

Annons

Den första regleringen av sommarlovet hittar jag i 1611 års läroverksstadga. Där står det att alla lektioner ska avslutas första juni. Hur länge ”sommarlovet” skulle vara reglerades inte.

Skolan började igen efter den så kallade sockengången, en period där de elever som inte hade välbeställda föräldrar helt enkelt tiggde pengar i socknarna för sina fortsatta studier.

Läroverksstadgan uppdateras 1649 på begäran av drottning Christina, även kallad bildningsdrottningen, och detta blir den mest omfattande läroplanen dittills. Där bestäms det att:

Längre ledighet skall för hälsans och krafternas stärkande medgivas tvänne gånger under året, nämligen en månad omkring jul (från den 18 december till den 18 januari) — under vilken tid tillfälle blir till sockengången — samt under juli månad (från 29 juni till 29 juli), dock med förbehåll att lärjungarna under mellantiden påminna sig vad de läst under föregående termin och redogöra därför vid nästa termins början.

Här ser vi ett tvåterminssystem växa fram. Skälet är igen sockengången men också vila och hälsa. Tydligt är också att man redan på 1600-talet insåg att eleverna kunde glömma en del under ledigheten.

Nästa stora reglering av sommarlovet sker i 1856 års läroverksstadga där det uttryckligen omnämns att skolåret består av en ”Höst- och en Wårtermin” och att skolåret påbörjas inom augusti samt avslutas inom juni. Vidare skulle skolåret vara minst 36 veckor. Denna ordning gäller sedan fram till läroverkens upplösning på 1970-talet i samband med reformerna för grundskola och gymnasium.

Annons

I folkskolans första stadgar från 1842 bestäms bara att läsåret ska vara åtta månader, alltså 36 veckor, men det var upp till de lokala församlingarna att bestämma när dessa skolmånader skulle förläggas. I exempelvis min församling, Brännkyrka församling i Stockholm, bestämdes det 1866 att:

Annons

Läsetiden i den fasta Folkskolan bestämmes till åtta månader årligen med omkring trettio, medelst lämpliga fristunder afdelade läsetimmar i veckan från den 1:sta mars till den 1:sta november, med uppehåll af några dagar vid Påsk och Pingst samt åtta dagar vid midsommar.

Här var det med andra ord framför allt om vintern eleverna var lediga. En orsak kan vara de vid den tiden undermåliga skolbyggnader som var svåra att värma upp. Men andra lokala förutsättningar kan ha spelat in. Först med statliga normalplaner för folkskolan vid slutet av 1800-talet ser vi en tydligare standardisering som vid läroverken – en höst- och vårtermin följt av ett sommarlov. Det till synes ganska korta skolåret om minst 178 dagar verkar alltså gå tillbaka till 1800-talet.

Fakta

Kortare lov – högre lön

Svenska forskare har undersökt hur förlängd studietid påverkade inkomsterna för personer födda på 30- och 40-talet. Forskarna har jämfört en grupp som fick ett extra skolår när de var 13 år med en annan som fick längre terminer och kortare lov från årskurs ett. Det visade sig att kortare lov i lägre ålder kom att ge en starkare ställning på arbetsmarknaden och högre lön i vuxen ålder.

https://www.sns.se/artiklar/sns-analys-nr-64-langsiktiga-effekter-av-mer-undervisningstid/

Annons

Variationer över landet har förekommit - i en folkskoleinspektörsrapport från Örebro folkskolor för läsåret 1944/45 ser vi att antalet skoldagar var 214.

Förutom att ett långt sommarlov skapar logistiska problem i vissa familjer visar studier att barnen faktiskt riskerar att under sommaren glömma bort ganska mycket av vad de lärt sig, precis i linje med vad man föreställde sig 1649 års läroverksstadga.

Annons

I en stor så kallad metastudie gick forskare igenom artiklar om effekten av sommarlov på elevernas kunskaper. De fann att elever framför allt glömde bort matematiken under längre sommarlov, ibland så mycket som motsvarande en månads studier. Även stavning påverkas negativt. Däremot fanns det ingen negativ effekt på läsning och ordförståelse.

I vissa fall gynnades faktiskt dessa färdigheter av sommarlov. Här var det dock tydliga skillnader mellan olika socialgrupper där barn från högre socialgrupper läste mer under loven.

Fakta

Det svenska skolåret i jämförelse med de tio främsta skolsystemen i Pisamätningarna:

Antal skoldagar:
►Estland, 175
►Sverige, 178
►Finland, 190
►Hongkong, 1990
►Tyskland, 1990
►Nya Zeeland, 190
►Singapore, 193
►Shanghai, 194
►Nederländerna, 200
►Japan, 210
►Sydkorea, 220
Källa: ncee.org

Forskarna drog slutsatsen att färdigheter som kräver ett ständigt nötande förlorar på långa sommarlov medan andra färdigheter, som elever oftare använder i sin vardag, inte påverkas.

Det finns diskussioner om försök med tre terminer på sina håll i Sverige och sommarskola erbjuds redan flera elever. Tydligt är att vi vilar på en lång tradition av att vilja ge eleverna en rejäl vila och ledighet från skolan. Men regniga dagar kanske läsning kan varvas med matematikspel.

Fakta

Christian Lundahl


►Ålder: 50 år.
►Familj: Fru, två barn plus två bonusbarn.
►Bor: Hägersten, Stockholm.
►Forskningsområde: Pedagogik – utbildningshistoria, utbildningspolicy, betyg och bedömning.
►Kuriosa: Trivs bäst i stora städer och har i perioder bott i New York och i Berlin.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan