Annons

Annons

Annons

Annons

krönikaVetenskapskrönikor

Robert Brummer
Kalcium och klorofyll: Ämnen som kan rädda liv

Klorofyll och kalcium kan minska den risk för tjocktarmscancer som rött kött för med sig. Idag är det mer än femton år sedan mitt forskarteam vid Wageningen Center for Food Sciences i Nederländerna publicerade nya rön om detta. Men vad hände efter att våra upptäckter blev publicerade? Knappast ingenting.

Text: 

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Fotomontage

Annons

Fakta

Tio forskare skriver i NA

► Tio olika forskare från Örebro universitet skriver krönikor i NA på fredagar, inom en rad varierande områden. Idag skriver Robert Brummer krönikan. Han forskar om hur mat påverkar mag- och mental hälsa. Nästa vecka dyker Amy Loutfi upp. Hon forskar på samspelet mellan artificiell intelligens och människan.

Det vi pratar om är alltså klorofyll som finns i gröna grönsaker och ger dem dess färg, och kalcium som vi får i oss i mjölkprodukter, bladgrönsaker och nötter. Dessa två kan alltså tillsammans hämma effekten som rött kött har i tarmen.

De stora livsmedelsföretagen, som vi samarbetade med, var inte särskilt intresserade av att ta kunskapen vidare till konsumenterna. Det finns en förklaring. Lagstiftning förbjuder företag att förmedla medicinska påståenden om livsmedelsprodukter. Det finns alltså delvis rim och reson i denna strävan att skydda konsumenterna från påståenden som kan vara svåra att tolka för den enskilde.

Annons

Annons

Till vår stora frustation togs vårt resultat inte heller upp av folkhälsomyndigheter runt om i världen. Det är först nu, femton år senare, som detta budskap långsamt sprids. Jag kan inte låta bli att undra hur många fall av tjocktarmscancer som skulle kunna ha förhindrats. Det finns tyvärr många sådana exempel där vetenskaplig medicinsk evidens inte leder till handling.

Men vad kan vi göra? Pandemin har lärt oss mycket och utifrån mitt perspektiv som forskare och läkare vill jag framför allt lyfta tre saker:

►Kombinationen av tidigare grundforskning, vetenskaplig talang och pengar har skapat enormt effektiva vacciner.

►Den globala ekonomiska och politiska ojämlikheten har inneburit att människor inte fått tillgång till vaccin.

►Motstånd och misstro gör att många väljer att inte vaccinera sig.

De effektiva vaccinerna är helt och hållet ett resultat av framgångsrik forskning inom det fält vi oftast kallar för ”life science”, eller på svenska ”livsvetenskaper”. Trots framgången blev alldeles för många runt om i världen allvarligt sjuka i covid-19. Skälet är att vetenskaplig evidens inte förvandlades till praktisk handling fullt ut.

Den oviljan, både på politisk och personlig nivå, hade vi kunnat undvika. Men verkliga framgångar inom folkhälsa kräver en kombination av forskning inom livsvetenskap, socialvetenskap och beteendevetenskap. De två sistnämnda innefattar inte minst hälsoekonomi. Vi måste inte bara ta fram ett bra vaccin, vi måste också förstå hur vi kan få människor att lita på det. Och att se till att det finns tillgängligt för alla.

Annons

Pandemin var en akut kris där det ändå gick snabbt från forskning till praktisk handling. Det finns tyvärr många exempel på utdragna fördröjningar efter att något är vetenskapligt belagt.

Annons

Att blytillsatsen i fordonsbränsle orsakade enorma hälsoproblem, inte minst hos barn, var känt redan för 70 år sedan. Ändå fortsatte försäljning av blyhaltig bensin fram till för något år sedan. Ett annat välkänt exempel är tobaksrökning. Redan på 1950-talet kunde forskare slå fast att det fanns ett samband mellan rökning och lungcancer. Det dröjde till 1970-talet innan media i USA rapporterade om detta på allvar – då utan att nyhetspresentatörerna själva rökte i studion när de presenterade den medicinska nyheten. Idag vet vi sambandet – men ändå röker många fortfarande.

En viktig faktor till framgång är mer kompetens och samordning inom och mellan olika statliga organisationer som arbetar med folkhälsa. Socialdepartementet ska agera tillsammans med utbildningsdepartementet som har ansvar för forskningspolitik. Näringsdepartementet och miljödepartementet är lika naturliga partners, tillsammans med myndigheter som Livsmedelsverket och Socialstyrelsen.

Statliga finansiärer av forskning och innovation har blivit mycket måna om att den forskning de finansierar kommer samhället till nytta. Det är bra men inte nog. Forskning där livsvetenskap och samhällsvetenskap integreras behöver stimuleras och finansieras i högre utsträckning.

Det är just den tvärvetenskapliga forskningen som är förutsättningen för förändring. Det gäller inte minst klimatet. Vi vet vad som krävs – men hur ska det gå till? Jag och mina kollegor undersöker en aspekt av detta: de växtbaserade proteinerna. Om vi ska minska vår konsumtion av kött och i högre utsträckning äta växtbaserat – vad kan få människor att göra förändringar? Vi måste också undersöka om kroppen tar upp tillräckligt med protein från växterna. Och vi måste också ta reda på vilka växtbaserade proteiner vi ska satsa på – för att det ska bli så bra som möjligt både för miljön och människans hälsa.

Annons

Annons

Frågorna blir många när vi går utanför de naturvetenskapliga eller medicinska ramarna. Men om vi ska lyckas måste vi se helheten och agera efter den insikten för att nya vetenskapliga rön ska komma samhället till nytta utan onödig fördröjning.

Fakta

Robert Brummer

Ålder: 64 år.

Familj: Fru, två barn och fem barnbarn.

Bor: Åmmeberg i södra Örebro län.

Forskningsområde:
Hälsa – så påverkar mat vår mag- och mentalhälsa. Brummer berättar vad kroppen behöver för att må bra. Och varför inte alla kan vara veganer. Vad ska man tro på vad gäller alla hälsotips? Finns det nåt fast att hålla sig till? Vad händer om vi alla ”tvingas” sluta med kött på grund av klimatet?

Kuriosa: Robert har sprungit maraton på en tid under tre timmar.

Kalcium finns i mjölkprodukter, bladgrönsaker och nötter. Foto: TT

Gröna växter får sin färg av klorofyll. Foto: TT

Annons

Annons

Till toppen av sidan